Ring anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

Riksdagsföreläsare 2022

Här finner du – i programordning – en lite mer ingående beskrivning av varje föreläsning som ingår i Anhörigriksdagen 2022.

*******************************************************************************************

Föreläsare: Anna Sund, Verksamhetsutvecklare Anhörigstöd, Röda Korset
Föreläsning: ”Metodstöd för samtal om existentiell hälsa och individuella krisstödsplaner för anhöriga”

I den här föreläsningen kommer Anna att berätta hur Svenska Röda Korset har arbetat med att ta fram ett metodstöd för samtal om existentiell hälsa och med att ta fram ett underlag för upprättandet av individuella krisstödsplaner (även kallade beredskapsplaner) för anhöriga.


Föreläsare: Pia Nilsson, Forskningsassistent vid avdelningen för socialt arbete vid
Hälsohögskolan, Jönköping University och anhörigkonsulent på Ersta diakoni i
Stockholm

Magnus Jegermalm, Professor i socialt arbete och prefekt vid Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola

Joy Torgé, Docent i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping och även universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet

Föreläsning: ”Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning – En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättning för och erfarenheter av anhörigstöd”

Ena delen av föreläsningen är baserat på följande abstract och leds av Joy Torgé: 

Anhörigkonsulenters har funnits i över två decennier, och deras betydelse har ökat sedan 2009, då kommunerna fått ansvar enligt Socialtjänstlagen att erbjuda stöd till anhöriga. Det finns dock lite forskning om anhörigkonsulenternas arbete, inte minst kring hur anhöriga tar sin första kontakt med anhörigkonsulenten, anhörigas förväntningar på anhörigstödet, och hur anhöriga upplever sin kontakt med anhörigkonsulenten. Denna presentation fokuserar på denna kunskapslucka.

Inom ramen för ett forskningsprojekt i området Tillämpad välfärd har vi studerat anhörigstöd från samhälls-, organisatorisk- och individnivå. Denna presentation bygger på en delstudie med 20 intervjuer med anhöriga i Stockholms län och Jönköpings län, som har fått olika former av direkt anhörigstöd från kommunens anhörigkonsulent. Deltagarna har valts för att få en stor spridning vad gäller relationen till det närstående (makar / föräldrar / barn), och vilken situation den närstående har. Vi har frågat om deltagarnas erfarenheter av och förväntningar på anhörigstödet de får. Intervjuerna analyseras med fenomenologisk ansats

Ett tidigt resultat är att de flesta deltagarna har haft omsorgsåtagande under lång tid, men att det var först vid olika typer av krissituationer där de fick kännedom om, eller tagit kontakt med sin anhörigkonsulent. Deltagarna beskriver sitt första möte med anhörigkonsulent genom att berätta om händelseförlopp som kulminerar i kaotiska händelser, där kontakten med anhörigkonsulenten blev en vändpunkt eller början på krisens upplösning.

Resultaten belyser det viktiga arbetet som anhörigkonsulenter gör, att kunna ställa om och hantera svåra samtal. Då anhörigkonsulenter ofta träffar anhöriga i akut kris, ställer arbetet krav på arbetsmetoder och kunskap för att kunna bemöta personer och ge anpassat anhörigstöd.

Den andra delen av föredraget baseras på följande abstract och leds av Pia Nilsson: 

Stöd till anhöriga kan vara direkt anhörigstöd (genom olika tjänster som är riktade mot anhöriga själva) eller indirekt anhörigstöd (genom biståndsbedömda insatser riktade till den närstående som även kan fungera som stöd och avlastning för anhöriga). Mot bakgrund av detta måste studier om anhörigstöd inkludera fler i socialtjänsten, än anhörigkonsulenter. Inom ramen för ett större forskningsprojekt har vi genomfört dels en webbenkät (n=117), dels kvalitativa intervjuer (n=20) med anhörigkonsulenter och biståndshandläggare i två svenska län.

Enkäten visar att anhörigkonsulenter oftast är ensamma i sin yrkesroll i sin kommun, och måste hantera komplexa arbetsuppgifter som rör sig mellan olika nivåer, genom sin kontakt med socialtjänstens alla verksamheter och i mötet med anhöriga. Bilden som framträder är att anhörigkonsulenterna i hög grad har kunskaper, arbetstid, mandat, stöd från kollegor i nätverk utanför kommunen, vilket även får stöd av intervjuerna. Dock uppger många anhörigkonsulenter att de inte har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet och inte känner stöd från sin chef.

När det gäller biståndshandläggarna visar enkäten att många inte anser att anhörigstöd ingick i deras arbetsuppgifter. De saknade även kunskaper om det anhörigstöd som finns i den egna kommunen, och saknar policy och riktlinjer för att kunna arbeta med anhörigstöd i myndighetsutövningen. De kvalitativa intervjuerna visar dock att biståndshandläggare också kan vara medvetna om sin roll att hjälpa anhöriga, inte minst när de ger avslag på bistånd. Motiverande samtal för den enskilde att ta emot hjälp, ett bra bemötande av anhöriga, och att ge information eller hänvisa till anhörigkonsulenter för att skapa trygghet, nämndes som en viktig del av deras arbete.

Sammantaget visar resultaten att det finns arbete kvar att göra för att anhörigperspektivet ska genomsyra alla socialtjänstens verksamheter. Mer arbete behövs för att synliggöra det stöd till anhöriga som biståndshandläggarna utför.

Ta del av Pia Nilssons powerpointpresentation här >> 

Ta del av Joy Torgés powerpointpresentation här >>

Rapporten ”Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning- En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd ” finns att läsa och/eller ladda ner här >>

Forskningsprojektet skedde vid Hälsohögskolan, Jönköpings University och finansieras via Tillämpad välfärdsforskning, FORTE.

Rapporten baseras på en webbaserad enkätundersökning riktad till anhörigkonsulenter och biståndshandläggare i Jönköpings och Stockholms län och är en av tre delstudier i projektet


Föreläsare: Maria Estling Vannestål, föreläsare/utbildare

Föreläsning ”Anhörig i ett hav av känslor – igenkänning och stöd när livet utmanar”

När Maria Estling Vannestål väntade sitt fjärde barn drabbades hennes mamma av en demenssjukdom, och två av de fyra barnen har psykiatriska diagnoser. Att vara anhörig kan innebära många utmaningar och ibland svåra kriser för den som står bredvid. Även om var och en har sin unika historia är det mycket som förenar när det gäller upplevelser, tankar och känslor. I sitt föredrag berättar Maria om egna och andras erfarenheter av att vara anhörig i ett hav känslor, och presenterar ett smörgåsbord av idéer för hur vi kan bli mer hållbara som anhöriga. Om vi ska orka finnas till för våra närstående behöver vi ju ta hand om oss själva.

Maria är författare, föreläsare och samtalscirkelledare. Hon har skrivit två romaner och en bilderbok med anhörigskap som tema. Hennes senaste bok heter ”Anhörig i ett hav av känslor” och vänder sig direkt till anhöriga, men är också användbar för den som möter anhöriga genom sitt arbete eller ideella engagemang. Du hittar mer info om Maria på hennes hemsida >>  och hon är även med i ett reportage i Vi Anhöriga nr. 3:2022.


Nationella nätverket för anhöriga berättar om deras arbete kring Nationella Anhörigstrategin


Föreläsare: Lisa Schjelde, projektledare och Helena Holmberg, leg. sjuksköterska vid
Bräcke diakoni samt

Fanny Falkenberg, grundare SeniorVal och Gudrun Larsson Frilund, anhörig

Föreläsning: ”Jag vill gärna att han är hemma. Flytten till ett särskilt boende”

Flytten till ett särskilt boende är kulmen av en längre process. Det är en kris i parets gemensamma liv där ansvaret ofta vilar på den anhörige att ordna allt på bästa sätt. Oavsett hur relationen har sett ut är det fler och mer komplexa frågeställningar än man kan tänka sig som utomstående.

Vi vill tillsammans med en anhörig föreläsa om denna svåra frågeställning som så ofta dyker upp i våra möten med anhöriga. Projektets framtagna material kan fungera som stöd både för den som själv är anhörig och för den som möter anhöriga i yrkesliv eller ideella uppdrag och detta kommer vi presentera. Föreläsningen rundar av med seniorval.se som berättar hur deras hemsida fungerar som stöd för såväl anhöriga som personer som möter anhöriga.

Vill ni ta del av informationen från projektet ”I nöd & lust” så hittar du det här>>

Vill du veta mer om Seniorval.se så finns det en länk här >>


Paneldiskussion med bl.a. Ingmar Skoog, professor, Ann-Marie Högberg, förbundsordförande Anhörigas Riksförbund och Ulf Ivarsson, grundare av Moxiam

Rubrik: ”Anhöriga – en förutsättning för bra omsorg. Vilken hjälp finns för oss?”


Föreläsare: Lennart Carlsson, Håbo Stödgrupp och Alf Neselius, Enköpings Stödgrupp

Föreläsning: ”Stöttning i kris. Vi ställer upp när oväntade tragiska händelser händer inom familjer.”

I början av 1990-talet var det några familjer i Håbo som mist sina barn i diverse olyckor och de tillsammans bildade en grupp för att stötta varandra och andra som råkat ut för svåra situationer/kriser. De organiserade sig som Håbo Stödgrupp ungefärligen vid milleniumskiftet, men Lennart och Alf får berätta mer om hur stödgrupperna i Håbo och Enköping arbetar.

Båda grupperna är religiöst och politiskt obundna. Deras uppgift är att som medmänniskor ge stöd till krisdrabbade och deras anhöriga i samband med akuta krisreaktioner. De är inte ”blåljusorganisationer” men samverkar med räddningstjänsten, polisen och sjukvården.

När något allvarligt har hänt dig och det känns tungt och svårt finns dessa stödgrupper för dig. De finns att samtala med och få stöd av när det t.ex. i samband med en svår olika, du har förlorat en närstående eller på annat sätt drabbats.


Föreläsare: Mona Pihl, möjliggörare, Nka

Föreläsning: ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”

 

 

Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver lägga mycket tid och kraft på att söka och administrera stöd och omsorg till sitt barn. De riskerar en sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med andra föräldrar, och är oftare sjukskrivna eller arbetslösa. Barn med funktionsnedsättning behöver få tillgång till ett fungerande stöd samtidigt som föräldrarnas arbetsinsats blir hanterlig.

Nka har tillsammans med Socialstyrelsen och sju kommuner i Sverige haft ett FoU-arbete under 3 års tid för att utveckla koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Nu finns de samlade erfarenheterna och resultaten presenterade på Nkas webbsida där även slutrapporten snart kommer att publiceras. Arbetet visar goda resultat och Nka erbjuder nu fortsatt stöd till kommuner som erbjuder koordinatorstöd, men också till kommuner som önskar införa och utveckla stödet i sin verksamhet.

Koordinatorstödet är en förebyggande insats ur ett folkhälsoperspektiv. Det har bidragit till att föräldrar och barn har kunnat få stöd innan problemen blivit övermäktiga. Stöd har kunnat göras mer tillgängligt och individuellt anpassat, och detta har i sin tur minskat konkreta stressfaktorer och föräldrars oro för sina barns situation.

Majoriteten av föräldrarna som fått stöd är nöjda och upplever minskad stress och oro för sitt barn och sin familjs situation. Föräldrarnas hälsa har påverkats positivt och de har fått bättre förutsättningar för yrkesverksamhet, kommit i sysselsättning eller utökat sin arbetstid.



Föreläsare: Mats Ewertzon forskare/möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga och affilierad forskare vid Marie Cederschiölds högskola.

Föreläsning: ”Anhöriga till någon med psykisk ohälsa: Anhörigskap, anhörigomsorg & stöd – Nationell kartläggning 2018”

En befolkningsstudie genomfördes hösten 2018 till januari 2019 av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitet. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde data-insamlingen. Föreliggande presentation avser en delstudie av befolkningsstudien med fokus på situationen för anhöriga till personer med psykisk ohälsa; hur mycket vård och stöd anhöriga ger närstående, vilket stöd anhöriga själva får och hur deras liv kan påverkas av att ge vård och stöd.

Studiens resultat är ett viktigt tillskott i det arbete som görs för att utveckla stödet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa i Sverige. Inte minst med anledning av arbetet med implementering av den nationella anhörigstrategin och för förändrings- och utvecklingsarbete som pågår inom alla delar av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vid föredraget presenteras centrala delar av resultatet från studien.


Föreläsare: Stefan Andersson, forskare, Nka

Föreläsning: ”Äldre anhöriga: Anhörigskap, anhörigomsorg anhörigstöd – En nationell kartläggning 2018”

Under sessionen presenteras resultat från den befolkningsstudie som genomfördes hösten 2018 till januari 2019 av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitet. Fokus är på situationen för äldre anhöriga, insatser de ger, stödet de själva får och hur äldre anhörigas liv och hälsa kan påverkas i situationen att ge vård och stöd till närstående.

Studiens resultat är ett viktigt kunskapsbidrag i utvecklingen av stöd för äldre anhöriga i Sverige. Inte minst med anledning av arbetet med implementering av den nationella anhörigstrategin och för det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår i omställningen för nära vård inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.


Föreläsare: Anna-Liisa Suvanto och Susanne Rolfner-Suvanto, praktiker, Nka

Föreläsning: ”Att minnas ett krig – påverkan hos andra och tredjegenerationens anhöriga”

Upplevelser av krig, förföljelse, tortyr och övergrepp drabbar inte bara den utsatte utan påverkar även efterkommande generationer. För de som tidigt i sitt liv upplevt krig, tortyr och övergrepp riskerar att i samband med åldrandet drabbas av en reaktivering av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det finns generellt en förhöjd risk för dessa grupper att utveckla hälsoproblem på grund av sina erfarenheter och även ökade svårigheter att hantera hälsoproblem och förlust av partner. Svårigheter som kan gå ”i arv” till nästkommande generationer och inte minst öka belastning och svårigheter i ett anhörigskap.

Erfarenheter av krig, förföljelse, tortyr och övergrepp är något som samtliga av Sveriges fem nationella minoriteter och urfolk i olika grad har gemensamt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga – Nka – har sedan 2021 ett nationellt nätverk om äldre, anhöriga och anhörigstöd för de som tillhör de nationella minoriteterna och urfolk. I samband med Covid-19 och inte minst kriget i Ukraina sågs en ökning bl.a. i gruppen äldre sverigefinnar, av oro och ängslan.

Kriget och dess berättelser har funnits med i vår barndom i Finland. Våra föräldrar och deras anhöriga och vänner hade alla på något sätt erfarenhet av och minnen från kriget. Som barn lyssnade vi förstrött och ibland med stor nyfikenhet. Det var något angeläget som berörde. […] Det var berättelser som på olika sätt även präglade vår barndom och ungdom, med uppmaningar om att vara nöjd med det som ställdes på bordet och att inget kunde tas för givet. [1]

[1] Suvanto, Anna-Liisa & Heikkilä, Kristiina. (2014). Att minnas kriget – sverigefinska erfarenheter. I Suvanto Rolfner, Susanne (red.). Äldres psykiska hälsa och ohälsa. Prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Gothia Fortbildning: Stockholm


Föreläsare: Susanne Rolfner Suvanto, praktiker Nka samt Annika Kron & Anneli Persson Knutsson, Anhörigstödet i Skara

Föreläsning: ”Existentiella perspektiv på att vara anhörig”

Att vara anhörig till någon som av olika skäl behöver hjälp och stöd väcker ofta existentiella frågor. Vad är viktigt i livet? Hur kan jag finna en mening i livet när jag varje dag står på gränsen för vad jag orkar? Min ensamhet är större och djupare än någonsin trots alla människor omkring mig.

Teol.Dr i Religionspsykologi Cecilia Melder har i sin forskning fokuserat på de existentiella hälsodimensionerna. Hon har visat på betydelsen av att inkludera den existentiella hälsan i allt hälsoarbete och hur den existentiella hälsan interagerar med övriga dimensioner av hälsa – fysiskt och psykiskt.

Under 2021-2022 har Nka genomfört ett arbete med ett ”Blandat lärande nätverk” om hur anhörigas existentiella hälsa kan uppmärksammas och stärkas. I det nationella nätverket har bl.a. Kristianstad och Skara kommun samt forskare/lektorer från Högskolan i Kristianstad medverkat.


Föreläsare: Lennart Magnusson, verksamhetschef, Nka

Föreläsning: ”Hur anhöriga påverkats av Covid-19 pandemin i Sverige och i övriga Europa”

Anhöriga har påverkats på olika sätt av Covid-19 pandemin. Under seminariet kommer resultat från enkäter och intervjuer med anhöriga och personal i Sverige och Europa att presenteras. Förslag på åtgärder på kort och lång sikt kommer att presenteras. Det kommer också att erbjudas tillfälle till frågor och diskussion.

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig menar vi den som stöttar en medmänniska som behöver hjälp med att klara sin vardag.

   Läs mer

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige
Bli medlem

Bli medlem

Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktions-nedsättning inte klarar av vardagen på egen hand.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer