Föreläsare: Åsa Konradsson Geuken, Docent, Uppsala Universitet
Rubrik: Värdet av anhörigas vård och stöd – Value of Care
Sammanfattning:
Åsa Konradsson Geuken har funnit sitt kall i livet sedan hennes bror insjuknade i schizofreni. Åsa är anställd som universitetslektor och är docent i farmakologi vid Uppsala Universitet, där hon bedriver forskning inom fältet för schizofreni och har stor nytta av erfarenheterna med sin bror.
Utöver hennes arbete vid Uppsala Universitet så har hon även ett stort samhällsengagemang som rör frågor kring schizofreni och mental hälsa.
Åsa sitter som styrelseledamot i Schizofreniförbundet och Center for Women’s Mental Health (WoMHeR) och är medlem av styrgruppen i det nationella nätverket för patienter med nydebuterad psykos (NNNP). Sommaren 2021 blev Åsa invald som styrelseledamot i European Federation of Associations of People With a Mental Illness (EUFAMI) och har med detta nu möjlighet att driva sina hjärtefrågor även på Europanivå.
Genom sitt företag ”Lecturing Minds Stockholm” föreläser Åsa med ett fokus på att sprida fakta och kunskap om schizofreni, anhörigskap, livskvalitet och behandling.
Sist men inte minst, så har Åsa tillsammans med psykiatrikerna Sten Friberg och Ylva Wächter, givit ut en populärvetenskapligt skriven bok om schizofreni med titeln: ”Schizofreni-livet med en psykossjukdom”.
Åsa kommer att berätta om hur det var för henne att växa upp med en bror som utvecklade schizofreni och hur det har påverkat henne. Vidare kommer hon att föreläsa om värdet av anhörigas vård och stöd utifrån ”Value of Care-studien”.
Föreläsare: Ing-Marie Bergh, handläggare inom socialt arbete
Rubrik: Hur kan du vara så glad? – Att leva med sorg OCH glädje
Sammanfattning: När upphör anhörigskapet? Är det när ett barn har flyttat hemifrån och börjat bygga upp ett självständigt, eget liv? Naturligtvis inte. Är det när en närstående dör? Det är kanske det vi föreställer oss. Samtidigt lever relationen kvar även efter någons bortgång. Minnena. Sorgen och saknaden.
Jag drabbades av sorg i tonåren när min mamma hastigt och oväntat dog. Så småningom kunde jag ändå vända mina erfarenheter till styrka och en drivkraft. Senare har jag också vårdat människor i arbetet och privat.
Det finns flera olika psykologiska modeller om sorgeprocessen, vilka kan underlätta som förståelse och förklaring. Däremot är det inte alltid lätt att möta sörjande på ett bra sätt – men det kan många gånger vara mycket enklare än vi tror. Vi tenderar att krångla till bemötandet av människor i sorg. Det här är kunskap som har börjat få fäste under senare år och visst har det blivit bättre. Ändå är sorgen till viss del tabu. Vi är rädda för att göra fel, säga fel och vara fel.
Att drabbas av sorg innebär många gånger att känna sig udda, konstig och onormal. Bland människor som själva inte har sorg är den sörjande en anomali. Jo, det kan kännas så. Det är också så att sorgen inte är övergående, bara föränderlig. Och den kommer och går …
Själv är jag varken präst eller psykolog – jag har en filosofie kandidatexamen. Jag har, förutom mina egna erfarenheter, även teoretiska kunskaper. Dessutom vet jag en hel del om glädje och hur det går till att unna sig att vara glad och lycklig samt att hitta något meningsfullt.
Mitt namn är Ing-Marie Bergh och jag har en lång yrkeserfarenhet inom socialt arbete, de senaste två decennierna som handläggare och utredare.
“Det gränslösa anhörigskapet” förefaller vara ett perfekt tema för min föreläsning, som jag även kan anpassa till sammanhanget, kanske som avslutning eller åtminstone under Anhörigriksdagens senare del. Sorg och saknad är för övrigt något vi kan uppleva även när en närstående blir förändrad genom sjukdom eller skada.
Se gärna min profil på Sveriges Talare www.sverigestalare.se/talare/ing-marie-bergh
Föreläsare: Sandra Ekholm, Richard Forsberg och Bonnica Sjöblom
Rubrik: KiX-metoden suddar ut gränsen mellan daglig verksamhet och pension
Sammanfattning:
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre tack vare förbättrade livsvillkor. Målgruppen har dock generellt sett fler fysiska svårigheter och fler hinder som gör det besvärligare att delta i fritidsaktiviteter. Daglig verksamhet skapar under ett arbetsliv fasta rutiner och sociala möten. Pension från DV leder dock ofta till hemmasittande, ensamhet och utanförskap. Vi möter för första gången en generation av personer med IF som överlever sina föräldrar. När anhöriga blir äldre eller går bort minskar eller försvinner stödet helt.
Med avstamp i Arvsfondsprojektet KiX Senior presenterar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund Västra Götaland nu KiX-metoden. Ett metodmaterial / verktyg som kommuner och civilsamhälle kan använda för att stötta i nedtrappningen från Daglig verksamhet till pension för människor med IF.
Att gränslöst anhörigskap tror vi bygger på ett kollektivt ansvarstagande. Hur kan du som anhörig idag verka för ett aktiv och rikt pensionärsliv hos målgruppen den dag ork och liv inte längre finns?
Foto: Hanna Ferm
Föreläsare: Annika Gelin med musiker Magnus Andersson
Rubrik: Alldeles underbart autistisk
Sammanfattning: Jag är stolt och glad att kunna erbjuda en annorlunda musikalisk föreläsning om mitt anhörigskap som mamma till en dotter med högfungerande autism.
Jag har åkt runt med denna föreställning tillsammans med min musiker sedan 2014, och kallar den ”Alldeles underbart autistisk”.
En berättelse i ord och ton om livet med autism och en familjs omtumlande resa. Om bemötandets betydelse, positiva förväntningars kraft och musikens magiska förmåga att stärka en människa.
Eftersom jag delar med mig av hur jag på olika sätt fått tänja på mina gränser som mamma och människa i min särskilda föräldraroll, och eftersom vi också i familjen fått hjälpas åt att tänja på dotterns gränser för att hon ska utvecklas, tycker jag att vi kopplar an till temat. Man kan också se till musikens gränslösa förmåga att utveckla en människa till att bli den hon ska vara. Precis så som skett med vår dotter.
Föreläsare: Lina Persson
Rubrik: Gränser behöver suddas ut och stödet behöver anpassas till unga anhöriga!
Sammanfattning: Lina Persson är projektledare och initiativtagare till arvsfondsprojektet #vägraskuld (tagga gärna våra respektive konton på FB och INSTA) som arbetar för att förändra förutsättningarna för unga anhöriga.
Projektet springer ur Linas egen erfarenhet av att vara just ung anhörig utan någon som helst stöttning i det men också som gett henne en vilja att ge andra det hon själv aldrig fick.
Under de tre senaste åren har projekt #vägraskuld träffat över 600 ungdomar och under vägens gång fått till sig många berättelser som vittnar om samma sak, uteblivet stöd. Under #vägraskulds framträdande kommer ni få ta del av några utvalda berättelser från dessa unga anhöriga men även exempel på hur en kan stötta unga anhöriga, utifrån deras egna tankar och önskemål.
Foto: Harald Nilsson
