Huvudföreläsningar
Tidsresan
Lennarth Johansson, Forskningsledare Äldrecentrum, Stockholm, Gunilla Matheny, arbetat med anhörigfrågor sedan 1994, distriktssköterska, pedagog och konstterapeut samt Mailis Lundgren, Anhörigas Riksförbund
Metoder för att utveckla stöd till anhöriga
Partnerskap är grunden i att kunna utveckla ett
evidensbaserat stöd. För att nå framgång måste anhörigas eget perspektiv och önskemål bli hört och respekterat. Sätten att involvera anhöriga i utvecklingen varierar och det påverkar också resultatet. När anhöriga involveras i alla steg i utvecklingsarbetet, i planering, genomförande, utvärdering och förbättring uppnås de bästa resultaten.
Elizabeth Hanson, professor och FoU-ledare Nka
Lennart Magnusson, docent och verksamhetschef Nka
Man vill ju inte klaga… om att våga vara tydlig
Som anhörig hamnar man ofta i ett dilemma. Man
reagerar på situationer kring sin närstående; beslut som fattas, åtgärder som inte utförs som det bestämt, dåligt bemötande eller att alla verkar göra olika. Man känner ett ansvar att säga ifrån, men vet inte hur man ska göra det på bästa sätt. ”Klagomål” är ett starkt ord och då de flesta av oss har svårt att hantera konflikter så säger man kanske ingenting. Som personal kan det vara svårt att plötsligt bli konfronterad med frågor och synpunkter, kanske när man är på väg att göra något annat. Det är lätt att hamna i försvarsställning eller säga att man varit ledig. Som chef kan man hamna i kläm mellan sin vilja att brukare och anhöriga ska vara nöjda och samtidigt vara lojal mot personalen som man vet arbetar hårt för att göra ett bra jobb. Föreläsningen ger exempel på situationer som kan uppstå och hur de kan leda till konflikter och ont i magen för alla inblandade. Ett steg i rätt riktning är att våga vara tydlig, en enkel metod för att framföra och ta emot ett budskap på ett konstruktivt sätt.
Lisa Andersson
Föreläsning som PDF
Kärleken blev mitt vapen
Sohelia Fors växte upp som adelsflicka i Iran, blev gerillasoldat, gifte sig mot familjens vilja, misshandlades, bodde på kvinnohus i Göteborg, mötte Gud, gifte sig med en svensk man, byggde upp Te-husrörelsen och Sveriges största boende för människor utsatta för hedersvåld. Boken om hennes liv som är den mest utlånade boken i svenska bibliotek.
Försoningen 120 stygn senare
En lördag i slutet av april 2012 gick Berete Rubin som vanligt till arbetet som stödpedagog på ett boende för unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Hennes arbetspass började halv tre och planen var att hon skulle komma hem igen vid elvatiden på kvällen. Men livet ville något annat!
En stark och inspirerande föreläsning som handlar om Beretes väg tillbaka till glädjen och tilliten efter att ha varit utsatt för ett brutalt mordförsök, endast några millimeter från döden. Berete har skrivit boken ”Försoningen 120 stygn senare”.
Relationsteorin
Om mänskliga möten där relationen ibland är det enda verktyget för utveckling. Om att våga visa öppenhet och sårbarhet som en grogrund för att bygga relationer över gränser.
Mathias Malte Hallquist tar komiska och eftertänksamma grepp på de mekanismer som är med och styr hur en relation skapas, bibehålls och förstärks.
Delar av förställningen: Kärlekens fem språk (gåvor, tid, fysisk närhet, tjänster, beröm)
Alla är vi lite skadade – sång med stor publikintegration
Lär känna varandra genom att sänka garden
Örters betydelse för god kommunikation
Att bli pappa till ett multihandikappat barn
Parallella föreläsningar
1. Handtag, famntag, klapp eller kyss
Gunilla Matheny presenterar olika infallsvinklar kring ämnet
närhet, ömhet och sexualitet och de utmaningar som kan uppstå när sjukdom eller funktionsnedsättning får en påverkan för människors livsvillkor.
Gunilla Matheny, arbetat med anhörigfrågor sedan 1994, distriktssköterska, pedagog och konstterapeut.
2. Anhörigstöd till föräldrar som har vuxna söner och döttrar med funktionsnedsättning
Bräcke diakonis projekt Delaktighet och stöd har tillsammans med bl.a. Anhörigas Riksförbund tagit fram ett studiecirkelmaterial som har rönt stor uppmärksamhet. Efter flera framgångsrika pilotgrupper skall nu studiecirkeln lanseras i hela Sverige. På anhörigriksdagen blir det en officiell release riktad till dig som möter denna målgrupp.
Vi kommer att berätta om studiecirkelns upplägg och syfte samt vilka verktyg man kan använda för att hantera den oro som många av dessa föräldrar upplever inför framtiden.
Maria Blad, Katarina Harström, Birgitta Olofsson
Föreläsning som PDF
3. Att vara anhörig – att vara personal –
Vem blir vi i mötet med varandra?
En föreläsning för dig som är vårdpersonal, chef, biståndshandläggare m.fl, som möter den anhörige. Självklart är du som anhörig också välkommen.
Inga-Britt Gudmundsson kommer här att berätta om ”Att möta och bli bemött”, dels som vårdpersonal, dels som anhörigvårdare. Hon tar också upp etiska reflektioner i mötet med anhöriga t.ex. utsatthet, sårbarhet och respekt samt ger praktiska exempel på olika sätt att kommunicera och vad resultatet blir.
”Med vissa människor blir man den man inte vill vara”
Föreläsning som PDF
4. Brytpunktsamtal
Verktyget för att uppfatta kundens önskemål. Genom god kommunikation och hög kompetens skapas tydliga mål, där individens önskemål är i fokus. Resultatet är ökad trygghet, tillit och respekt för våra kunder och deras anhöriga.
Madeleine Klingberg och Annica Schöbel,
Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun.
5. Matglädje ger livskvalitet
Matglädje är lika viktigt för alla. Matens näring, konsistens, utseende, lukt, smak, portionsstorlekar och variation betyder mycket för vår upplevelse av måltiderna, som skall vara en av dagens höjdpunkter.
Anette Andersson, Findus Special Foods
6. Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar
Nollvision är namnet på Svenskt Demenscentrums nya utbildningssatsning som består av handbok, webbutbildning, anhörigskrift och mobilappar. Detta utbildningspaket är resultatet av ett regeringsuppdrag och handlar om att lyfta fram god omvårdnad och att ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg som förebygger och hanterar svåra situationer.
Svenskt Demenscentrum (SDC) är ett nationellt kompetenscentrum för demensfrågor och vår verksamhet finansieras av Socialdepartementet. De arbetar med att samla och sprida information och kunskap inom demensområdet. SDC arbetar aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.
7. Tillsammans syns och hörs vi i Hultsfreds kommun – Lite bättre varje dag
Politiskt stöd och samverkan mellan myndighet, anhörigstöd, anhörigförening och frivilligverksamhet i Hultsfred. En förväntad effekt av samverkan är att summan ger mer än delarna var för sig.
Elsie Jönsson, Valter Petersson Anhörigföreningen, Ing-Marie Lindqvist, Annica Laneborg Anhörigstödet, Gunilla Olsson verksamhetschef myndighet anhörigstöd/Frisam och Per-Inge Petersson ordf. socialnämden.
Föreläsning som PDF
8. Egen styrka
Om inre och yttre stressorer i ett extra utmanande föräldraskap. Svaren på frågorna kommer från föräldrarna själva som besvarat projektets omfattande enkätundersökning och deltagit i fokusgrupper och enskilda djupintervjuer i projektets regi. Under seminariet introduceras nya metodmaterial som är kraftfulla verktyg i mötet med föräldragruppen.
Syftet är att förse professionen och förbundets lokalföreningar med redskap som kan minska den stress som många föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd upplever.
Cecilia Brusewitz, Kerstin Alm från Riksförbundet Attentions arvsfondsprojekt Egen styrka
9. När man tvingas att bli en spindel i nätet
Allt ändrades dagen då han rullade in på operationssalen i Lund. Jag var naiv och ville inte se allvaret med operationen eller hur svår den faktiskt var. Jag ville inte se, inte höra, inte inse att detta kunde förändra våra liv till det sämre.
Jag förstår nu att det var ett sätt att skydda mig själv, skydda min familj och min liv. Men jag blev snart varse att livet aldrig mer skulle bli sig likt.
Carolina Mattsén, anhörig
Föreläsning som PDF
10. Hjälpmedel genom hela livet
Rätt hjälpmedel i rätt tid genom hela livet för att få en väl fungerande vardag.
Peter Jinert, Konsulent Abilia
11. Det är aldrig för sent …
En kort presentation av mig som anhörigvårdare och min närstående, Hans. Han är idag 86 år och har levt med Alzheimerdiagnos sedan 2008. Efter att ha varit på väg att tappa såväl tal som social kompetens har han fått personlig träning 3 gånger/vecka under drygt två år och har fått tillbaka sin livsglädje och sin förmåga att kommunicera och ta vara på dagen.
Nina Nordin, undersköterska och personlig tränare kommer att berätta om sin väg mot specialintresset för att träna äldre och/eller dementa personer. Kort information om aktuell forskning kring nyttan av motion för äldre och för dementa.
Efter att ha beskrivit våra fokusområden för den träning som Hans skulle få kommer hon att visa delar av programmet med hjälp av någon frivillig ur publiken. Vi kommer att använda oss av bilder från Hans regelbundna träning. Utvärdering av våra målsättningar varefter vi hoppas ha lite tid över för att svara på era frågor.
Nina Nordin, personlig tränare , Aina Granath, anhörigvårdare
12. Stressa mindre, sov bättre och lev längre
Dagens samhälle präglas av en ständig jakt på tid för
att få ihop tillvarons alla måsten. Att vara anhörig eller vårdare av individer som drabbats av sjukdom eller handikapp innebär ofta en extra belastning i vardagen som stressar den drabbade såväl fysiskt som psykiskt.
Både som anhörig, vårdare eller vårdtagare är det dessutom lätt att drabbas av bekymmer, oro och ångest vilket leder till ytterligare stresspåverkan som påverkar både sömn och livskvalitet på ett negativt sätt. Föreläsningen tar upp sömnens funktion och reglering i hjärnan, hur sömnen ser ut genom livet och varför vi behöver sova, både på kort och lång sikt. I föredraget får vi lära oss hur sömnen ser ut när vi inte kan sova ordentligt och hur detta påverkar vår fysiska och mentala funktion. Kroppsliga och psykiska orsaker till sömnproblem beskrivs som sömnsjukdomar och deras behandlingsformer. Föreläsningen förklarar även stressbegreppet och belyser kopplingen mellan stress och dålig sömn och hur stress i olika former påverkar vår hälsa och sömnkvalitet. I föredraget ges förslag på olika strategier för att undvika att kroppen utsätts för kraftig stresspåverkan samt behandlingsalternativ när ett kroniskt stresstillstånd manifesterats. Avslutningsvis förklaras betydelsen av bra sömnhygien genom grundläggande råd för en god sovmiljö, positiva omgivningsfaktorer och ett friskt och hälsosamt liv.
Christer Thernfrid, leg.läkare, specialist i klinisk neurofysiologi och inriktad på preventiv medicin, sömnens funktion och sömnstörningar samt kopplingen till stress och stressrelaterad sjukdom.
13. Mias resa – nutid möter dåtid
Animerad film med äldre. Ett filmprojekt som började hösten 2014 med ett 15 tal seniorer från Värnamo kommun. Animatör och projektledare var Stanislaw Przybylski, Region Jönköpings Län. Seniorerna skapade allt från manus, dockor, kulisser, musik, röster till alla rollkaraktärer till en färdig film. Ett fantastiskt projekt med mycket glädje och entusiasm från deltagarna. Ingen av seniorerna hade tidigare någon erfarenhet av att göra animerad film, alla var nybörjare, vilket svetsade samman gruppen på ett fantastiskt sätt. Filmen hade stor galapremiär i Gummifabriken den 19 november 2015. Tanken är nu att vi ska komma ut och visa animationsfilmen, Mias resa – nutid möter dåtid på olika träffpunkter, särskilt boende, skolor mm.
Lisa Sandqvist, Gruppledare, dagverksamhet SoL, Värnamo kommun, Omsorgsförvaltningen
14. Anhöriga genom rörelse
Vi kan aldrig förlora!…..eller? Jo, självklart förlorar vi…
Vi förlorar varje dag; tid, möjligheter, kraft och framtidstro…ibland!
För att orka en tung vardag som anhöriga har vi valt att fokusera på möjligheter även vid förluster och i motgångar. Vi försöker se det stora i det lilla, känna delaktighet i mångfalden, skapa möjligheter i det till synes omöjliga och hitta nya vägar. Under Anhörigåret 2015 har vi varit med och lyft anhörigfrågor genom rörelse, bild och musik.Vi ligger bakom Anhöriglåten och videon ”Vi kan aldrig förlora”. Det ska vi berätta om. Annika och Måns
15. Diagnos = Sjukdomsvinster?
Hur förändras en familj när en vuxen drabbas av kronisk sjukdom mitt i livet. I vårt fall resulterade det i 3 diagnoser, MS, LVU-vård och en rejäl utmattningsdepression. Berättelsen om vår resa, det är inte säkert att det blir nattsvart av ovanstående diagnoser utan det kan komma något gott utav det också.
Olof Hedberg
16. Omsorgens pris i åtstramningstid
Vad betyder det för äldres döttrar och söner att äldreomsorgen har minskat ända sedan 1980 och att var fjärde plats i äldreboende har försvunnit sedan år 2000?
Har anhörigomsorgen ökat och hur påverkas omsorgsgivarnas liv, framförallt deras arbetsliv? Hur vanligt är det med psykiska påfrestningar, svårigheter att fokusera på arbetet eller att gå ner i arbetstid till följd av omsorgsgivandet? Petra Ulmanen berättar utifrån sin nya avhandling Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv.
Petra Ulmanen, forskare, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
17. Anhörig – aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd
En populärvetenskaplig sammanfattning av min avhandling. Det är väl forskat och känt hur det är att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom, men det finns betydligt färre studier om anhörigas börda när det gäller personer med depressionsdiagnos.
Vi vet idag att depression är ett vanligare tillstånd bland äldre än demenssjukdomar. Det är inte minst därför viktigt att personal inom vård och omsorg uppmärksammar även denna grupp av anhöriga. Och samhället måste skaffa mer kunskap om dem överhuvudtaget.
Beth Dahlrup, demenssköterska
Föreläsning som PDF
18. Försäkringskassan informerar om aktuella frågor inom funktionshindersområdet
Therese Karlberg, verksamhetschef Försäkringskassan
19. Anhörigperspektivet en kvalitetsfråga!?
Kan ett gemensamt språk stärka individens och anhörigas upplevelse av delaktighet i handläggningen, genomförandet och uppföljningen? Socialstyrelsen berättar om Individens behov i centrum, IBIC ett stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF som gemensamt språk.
Ann-Kristin Granberg, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för regeringens uppdrag att utveckla IBIC där stöd för samtal med anhöriga ingår.
20. Vart är vi på väg eller vart vill vi komma?!
Tankar om morgondagens anhörigomsorg och anhörigstöd.
Lennarth Johansson, Forskningsledare Äldrecentrum, Stockholm
Föreläsning som PDF
Filmer från Anhörigriksdagen 2016
Utställare
Klicka på logotypen för att komma till utställarens hemsida.
Abilia utvecklar, tillverkar och säljer moderna hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar inom områdena Kommunikation, Kognition och Omgivningskontroll & Larm. Vi har funnits i över 40 år och hos våra drygt 100 medarbetare finns en bred kompetens som täcker in hjälpmedelsområdet, allt från rehabiliteringsingenjörer och tekniker till specialpedagoger, arbetsterapeuter och logopeder. Vi samarbetar med brukare, hjälpmedelscentraler, brukarorganisationer och olika kompetensmiljöer. Genom vår närvaro i hela Skandinavien och genom våra utländska distributörer samlar vi på oss värdefull kompetens som kan användas över landsgränserna. Namnet Abilia kommer från det engelska ordet ”ability” som betyder förmåga. Genom att ge möjlighet att öka sin egen förmåga önskar vi ge alla oavsett funktionsnedsättning möjlighet till ökad förmåga, självständighet och trygghet i vardagen.
Särnmark – Personlig Assistans
Särnmark grundades redan 1992 av Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm. Det gör oss till en av de äldsta assistansanordnarna i Sverige, med över 20 års erfarenhet. Särnmarks assistansverksamhet kom till utifrån Mikaels egna erfarenheter som funktionsnedsatt och hans vilja till förbättring. Mikael och Cecilia är fortfarande ägare och starkt intressepolitiskt engagerade i verksamheten. Särnmark erbjuder assistansmodeller som är anpassade efter din önskan av delaktighet i din assistans.
Personlig assistans med personlig arbetsledning
Personlig arbetsledning är grunden i vårt arbetssätt. Som stöd för uppdraget finns administrativ personal inom t.ex. arbetsgivarfrågor, LSS-frågor, löneutbetalningar och ekonomi. Vi tar fullt arbetsgivaransvar, har goda rutiner för assistansersättningen och löneutbetalningar, ett ambitiöst arbetsmiljöarbete och dokumentations- och kvalitetsrutiner.
Huddinge är en stor och växande Stockholmskommun med 6 500 medarbetare och 105 000 invånare. I Huddinge kommun arbetar vi för att skapa ett hållbart samhälle, där natur, teknik och god service samspelar. Vår socialtjänst utgår från varje individs egna resurser och möjligheter, och arbetar utifrån en tro på människans förmåga, vilja och ansvar att styra sitt eget liv.
Svenskt Demenscentrum (SDC) är ett nationellt kompetenscentrum för demensfrågor. SDC arbetar med att samla och sprida information och kunskap och arbetar aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.
SDC är en resurs för vårdpersonal, arbetsledare, beslutsfattare och andra som på olika sätt arbetar med demensfrågor. En lika viktig målgrupp är de som är drabbade av demenssjukdom, direkt eller som närstående.
Move & Walk – Konduktiv Pedagogik för barn, ungdomar och vuxna med neurologiska funktionsnedsättningar.
Konduktiv Pedagogik (KP) innebär ett aktivt lärande som parallellt utvecklar motoriska, kognitiva, kommunikativa och sociala funktioner och färdigheter.
KP går som en röd tråd genom Move & Walks olika verksamheter; Re/habilitering, Personlig assistans, Särskola och Daglig verksamhet. Läs mer på http://www.movewalk.se/ eller kontakta oss för mer information.
Tel: 031-55 84 20
E-post: info@movewalk.se
Matglädje ger livskvalitet
Autism- och Aspergerförbundet sprider kunskap, arbetar med intressepolitik och opinionsbildning och ger information och juridiska råd till medlemmar.
Att uppvakta politiker i riksdagen, skriva en debattartikel eller ett remissvar på en statlig utredning – det är några olika sätt som Autism- och Aspergerförbundet använder i arbetet för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Ibland gör vi det ensamma, ibland tillsammans med andra när vi kan vinna i styrka genom att flera argumenterar för samma sak. Informella kontakter med handläggare på departement och myndigheter, liksom med politiker och journalister är också en del av arbetet.
