Ring Anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

Riksdagsföreläsare 2021

Enligt programföljd:

(Ta del av alla programtider genom att klicka här >>)


Sara Jonåker, projektledare Bräcke projekt TrUSt
Att mötas i samtal om psykisk ohälsa och föräldraskap

Var fjärde person med psykisk ohälsa, sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning är också förälder. Att stötta föräldrar är en god investering för hela familjen, men att vara förälder med psykisk ohälsa kan innebära andra föräldrautmaningar och frågor. De föräldrar vi träffat i Bräcke projekt TrUSt önskar möta andra i liknande situation. Därför togs studiecirkeln Trygghet Ur Stöd fram tillsammans med föräldrar, där just deras funderingar fick plats. Hör projektledare Sara Jonåker berätta om projektets erfarenheter av att mötas i samtal om psykisk ohälsa och föräldraskap.


Anders Rosengren, leg. läkare och professor Göteborgs Universitet

Hälsa och hållbarhet för anhöriga
Anders kommer att berätta om en ny metod för att nå långsiktig hälsa som vi har utvecklat vid svenska universitet. Metoden finns både i det digitala Livsstilsverktyget och i boken Hela livet, som nyligen kommit ut. Det kommer att handla om mat, motion och stress men även om relationer, ensamhet och om att se hälsa ett större perspektiv.

Läs mer om Livsstilsverktyget PriusHealth här >> 


 

Martina Takter, projektledare Anhörigas Riksförbund och Michael Nystås, kommunikatör Anhörigas Riksförbund samtalar kring Martinas projekt ”Kartläggning av anhörigas upplevelser under pandemin”

 

 

 


Ullakarin Nyberg, suicidforskare och Björn Eklund, kommunikatör
”Sorgen efter den som inte orkade leva” – att förstå och stötta närstående efter självmord

Människan har oanade, inneboende resurser att ta sig igenom sorg och smärta, men det finns också hjälp och stöd att få, liksom möjlighet att möta andra som har liknande erfarenheter. I ett samtal möts Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare, och Björn Eklund, kommunikatör vid SPES – Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd, för att prata om de särskilda omständigheter som omger ett självmord, den efterföljande sorgens olika skepnader och vägen framåt med sorgen som följeslagare.

Ta del av häftet ”Sorgen efter den som inte orkade leva” och besök Betaniastiftelsens hemsida här >>


Josefin Wikevand, musikalartist och entreprenör
”Det finns en chans”- en musikalisk föreläsning om psykisk ohälsa

Josefin Wikevand är musikalartisten & entreprenören som under en längre sjukskrivning för utbrändhet började skapa musik på temat psykisk ohälsa. 2019 släpptes debutsingeln ”Det finns en chans” och låten blev fröet till det som nu växt och utvecklats till en musikalisk föreläsning. Josefin delar med sig av sina erfarenheter från tidig barndom till idag kring ångest, depression, utmattning, hårda prestationskrav och att vara anhörig. Berättelsen som vävs utifrån monolog och musik tar inte bara avstamp i utmaningen att hantera svåra känslor utan speglar också en stark inre drivkraft att följa sina drömmar och att finna sin plats, i såväl världen som i sig själv. Mer info på: www.detfinnsenchans.com

Under vår anhörigriksdag berättar Josefin om föreläsningen och vi får även ta del av ett smakprov av föreläsningen som går att boka både live och digitalt!


Inga-Britt Gudmundsson, föreläsare och författare
Att vara anhörig igår, idag och imorgon

Inga-Britt kommer att ta upp fallbeskrivningar från förr fram tills idag och önskar att på sikt den anhöriga ska få sin plats på ett mera självklart sätt och att kommuner börjar se till helheten.
Kommer också ta upp sekretess på gott och ont, samt erfarenheter som knäcker anhöriga, att helt bli utestängda. Vad gör det med oss anhöriga??
Vem är jag utan sammanhang och min sociala värld, det är ju detta som ger oss hälsan.
Nu finns det lagar där de som bäst behöver hjälpen trillar mellan stolarna. Hur mår dessa personer och deras anhöriga.
Låt oss få en mänskligare värld.

Vill du veta mer om Inga-Britt, hennes föreläsningar och hennes bok: www.hurorkarman.se


Emelie Nilsson, föreläsare och anhörig
Jag har varit på botten och vänt. Nu vill jag hjälpa andra att hitta vägen uppåt och framåt.

Min föreläsning är en salig blandning om att hitta minsta lilla strimma ljus när allt är svart som natten. Jag berättar om hur det är att leva i en relation med misshandel och medberoende men också om min ledsjukdom hEDS och min ADHD. Min mamma gick bort i cancer när jag var 16 år och jag vill berätta hur det sätter sina spår i en tonåring att mista tryggheten. Hur jag efter mammas död gick in på fel väg i livet men nu hittat rätt.
Det går att vända negativt till positivt. Jag har varit på botten och vänt och nu vill jag hjälpa andra att hitta vägen uppåt och framåt. Alla har vi våra strider att utkämpa men vi måste våga prata om dem.

Du kan nå Emelie genom Alla har något att berätta.


Emil Åkerö, utvecklare och skribent
Att möta anhöriga till en hbtqia-person

Utifrån handboken Till dig som ser på (Tallbergs förlag, 2020) pratar Emil Åkerö om situationen och utsattheten för unga HBTQIA-personer och hur detta påverkar deras anhöriga. Föreläsningen tar upp fakta, metoder och övningar från boken och skapar en grund för att kunna bemöta och jobba med anhöriga så att de kan hantera sina egna känslor och vara det stöd som behövs.


Lisa Schjelde, socionom/Helena Holmberg, leg. sjuksköterska från Bräcke projekt ”I nöd och lust” i samtal med /Camilla Limsjö, kurator och Margareta Eriksson, anhörig
Våld, övergrepp och kränkningar – Det angår inte mig. Eller?

Om risken för våld och kränkningar i en relation där en är anhörigvårdare, och hur det kan förebyggas. Vi pratar med kurator och anhörig om vad som kan väcka oväntade känslor och vilka reaktioner det kan utlösa. Föreläsningen handlar även om vad våld egentligen är.

Bräcke projekt ”I nöd och lust” finansieras av Allmänna arvsfonden och utvecklar ett anhörigstöd för personer över 65 år som vårdar en partner i deras gemensamma hem.

 


Ingrid Lindholm, möjliggörare Nka och Mats Ewertzon, forskare Nka
Blandat Lärande Nätverk en metod för utveckling av anhörigstöd

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har sedan starten år 2008 arbetat med metoden Blandade Lärande Nätverk (BLN). Syftet med BLN är att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagare samt att leda fram till utvecklingsarbeten inom området anhörigstöd och vård/omsorg i medverkande kommuner/regioner.
Vid föredraget presenteras metoden och resultaten från flera utvärderingar, vilket visat att metoden skapade bra förutsättning för kunskaps- och erfarenhetsutbyte gällande stöd för anhöriga inom olika teman.
Ingrid Lindholm möjliggörare/praktiker och Mats Ewertzon möjliggörare/forskare, båda verksamma vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga.


Ingrid Lindholm, möjliggörare Nka och Mikael Nylander, anhörigkonsulent
SNAPH – ett konkret exempel på lokal samverkan för anhöriga

SNAPH (Stockholms Nätverk Aktion Psykisk Hälsa) är ett nätverk för aktörer inom Stockholmsregionen som erbjuder anhörigstöd till personer som lever nära personer med psykisk ohälsa.
Vid föredraget på Anhörigriksdagen kommer vi visa vad som har varit framgångskonceptet för SNAPH och ge konkreta tips och idéer hur en kan skapa lokal samverkan i syfte att stötta anhöriga.
Mikael Nylander, anhörigkonsulent i Danderyds kommun och Ingrid Lindholm möjliggörare/praktiker på Nationellt kompetenscentrum anhöriga.



Stecy Yghemonos, Executive Director of Eurocarers kommer att dela med sig av ett europeiskt anhörigperspektiv. Obs. denna föreläsning genomförs på engelska.

 

 

 

 


 


Lina Persson, Projektledare & Initiativtagare #vägraskuld

Varmt välkomna till en stund med nyskriven musik till föreställningen ”Inte ens doften av fuktig asfalt skulle kunna få mig att känna något nu” blandat med samtal med unga anhöriga kring deras anhörigskap!

#vägraskuld är ett treårigt arvsfondsprojekt som ägs av Studieförbundet Vuxenskolan med syftet att förändra förutsättningarna för unga anhöriga.

Projektledaren och initiativtagaren Lina Persson är anhörig på många plan, men projektidén kring #vägraskuld springer ur hennes föreställning som handlar om relationen till min storasyster som lever med bipolär sjukdom. Att kämpa för att ge unga anhöriga det Lina själv hade behövt i den åldern känns som det viktigaste uppdraget hon fått. Hon säger att hon fortfarande jobbar själv än idag med att ta hand om de känslor och tankar som inte fick plats då.

I september 2021 genomförde #vägraskuld den reading som anhörigriksdagens publik kommer att få ta del av och det finns inget bättre sätt att tydligt visa på det stöd som unga anhöriga behöver – men idag i stor utsträckning inte har rätt till.

 


 


Eva Sandström, förälder och ordförande i Luleå Anhörigförening

Föräldraskap på alla nivåer
Att vara ensamstående förälder till tre barn varav ett barn har en ovanlig diagnos. Hur är livet och vardagen i en familj där det saknas en förälder och ett barn behöver mycket hjälp och tillsyn?

 

 

 



Funkispapporna Niclas Wennerlund, Patrik Blomqvist och Niclas Lernberger ger en föreläsning som de kallar ”Du är inte ensam. Tillsammans lyfter och hjälper vi varandra!”

Vi är tre pappor till barn med särskilda behov. Vi vill dela vårt liv med dig, ingen skall behöva känna sig ensam även om det ofta är den känslan vi har. Vi tror att vi alla känner igen oss i varandras liv.
Vi ger dig vår resa för att hjälpa dig med din. Vi tar upp tankar om känslor, anhörig, syskon, framtid, glädje, sorg, jobb, relationer mm.
Vi vill sprida värme, hopp, bygga broar och dela våra erfarenheter och kunskaper om bemötande, relationer och kommunikation. Ju bättre vi förstår varandra desto bättre kan vi hjälpa varandra.

 

 


 

Maria Blad, möjliggörare Nka

Planera framtiden – redan idag
Ett inspirationsmaterial kring frågor som rör framtiden för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga

”Anhöriga till vuxna söner och döttrar med omfattande funktionsnedsättningar känner ofta en stor oro inför framtiden. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka har i inspirationsmaterialet Planera framtiden – redan idag samlat berättelser från familjer, yrkesverksamma och specialister. Vi hoppas att de ska bidra till att samtal om framtiden för personer med flerfunktionsnedsättning ska få en mer naturlig plats inom familjen och dess omgivning, samt i mötet med vården, omsorgen och det övriga samhället.

Personer med flerfunktionsnedsättning lever längre än tidigare och det behövs en planering av omsorg under lång tid framöver. Det är viktigt att synliggöra att personer med flerfunktionsnedsättning är beroende av andra för att överleva/leva och att anhöriga ofta har en central roll. Personens hela nätverk behöver mobiliseras för att förbereda för framtiden då anhöriga blir färre eller inte längre finns med.

Föräldrar till vuxna söner och döttrar med omfattande funktionsnedsättningar har en stor oro inför framtiden när det handlar om omsorgen om det vuxna barnet. Om det finns syskon i familjen delar de ofta föräldrarnas tankar, många gånger utan att föräldrarna vet om det.

Det här är inte individuella frågor för enstaka familjer utan generella problem som behöver lyftas. Samtal och planering för framtiden kan vara svårt och känslomässigt laddad. Det finns ibland en rädsla att ta upp samtalet då man är rädd att skada relationen och för att det kan väcka mycket som är obearbetat. ”Anhörigsystemet” behöver få stöd i att prata med varandra men de behöver också konkreta lösningar. Professionella behöver få en förståelse för anhörigas situation så att de anhöriga inte lämnas ensamma. De professionellas ansvar för framtidsplaneringen behöver bli tydligt.”

 

 



Helene Malm, Mamma/Undersköterska/Cirkelledare
När livet raserades
Mamma till fyra tonåringar och en ung vuxen son med bipolär sjukdom och drogmissbruk. När livet raserades byggde vi inte bara upp vår familj igen, jag valde också att ta steget att hjälpa andra anhöriga.

Helene nämner ett anhörigprojekt som du kan läsa mer om här >>

Mer information om höstens studiecirklar via RSMH finns tillgängliga här >>

 



Sofia Rutbäck Eriksson, Socionom
Att skriva om anhörigskap

Sofia Rutbäck Eriksson, socionom med bakgrund inom äldreomsorgen, valde att porträttera anhörigas roll i sin debutroman ”Som i ett vykort” som släpptes i juni med LB förlag. Vid seminariet/föreläsningen berättar Sofia om hur hennes möten med anhöriga fick henne att skriva om Ida – dotter till en man med minnessvårigheter. Hon berättar också om sin bok och resan kring att skriva den.

 

 


Pauline Johansson, Eva Sennemark, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson
Barn som anhöriga – med Covid-19 pandemin i tiden

Den pågående covid-19 pandemin och medföljande restriktioner påverkar många sektorer och grupper i samhället. Barn som anhöriga och unga omsorgsgivare är särskilt utsatta grupper som fått liten uppmärksamhet och det finns ingen klar bild av hur de har påverkats. Det finns heller ingen klar bild av hur stödet till målgrupperna har påverkats av pandemin och vad det innebär för den personal som arbetar med frågorna.
En kartläggning har genomförts av Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet om hur barn som anhöriga och unga omsorgsgivare, stödet till denna målgrupp samt berörd stödpersonal påverkas av Covid-19-pandemin, samt att få förslag till omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stötta denna grupp och utveckla stödet under pandemin och kommande kriser.

 


 

Nils Sjöström forskare, verksamhetsutvecklare, Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg och Mats Ewertzon forskare/möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga och affilierad forskare Ersta Sköndal Bräcke högskola.

 

Är resursgrupp en metod för ökad samverkan med anhöriga till personer med psykossjukdom?

Anhörigas praktiska och emotionella stöd kan vara av stor betydelse för återhämtning hos personer med schizofreni och liknande psykoser.
Integrerad Psykiatri med Resursgrupp är en vårdmodell där den så kallade resursgruppen är en del för samarbete med anhöriga.
Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av mötet med vården och eventuella skillnader mellan anhöriga som deltagit i resursgrupp och de som inte hade deltagit.
Vid föredraget presenteras vårdmodellen och delar av resultatet från studien.


Rakel Lornér, Projektledare och verksamhetschef
Gustav Jagner, Projektmedarbetare och anhörigkonsulent
Agneta Gustafsson, Projektmedarbetare och anhörigkonsulent

”Det är inte så lätt att stå bredvid heller…”

Bräcke projekt Trialog har under tre år arbetat fram olika metoder för att skapa förståelse och underlätta samspelet mellan vuxna personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, deras anhöriga och personal inom vård och omsorg. En del av ”Trialogen” har varit att skapa stöd för anhöriga, metoder som kan användas enskilt eller i grupp. Projektet finansierades av Arvsfonden och utformades i samarbete med bl.a. Anhörigas Riksförbund.

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig avses en person som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som behöver det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

   Läs mer

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige
Bli medlem

Bli medlem

Med anhörig avses en person som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som behöver det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer