Begreppen psykisk ohälsa och psykisk sjukdom används ofta som om de betyder samma sak. Men det gör det inte.
Psykisk ohälsa är ett brett samlingsbegrepp som omfattar allt från tillfälliga besvär till allvarliga psykiatriska diagnoser. Psykisk sjukdom är däremot en medicinsk diagnos som ställs av hälso- och sjukvården.
Att förstå skillnaden är viktigt – både för den som själv mår dåligt och för anhöriga som vill ge stöd.
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för olika tillstånd där en persons psykiska mående påverkas negativt. Det kan handla om känslor, tankar eller beteenden som gör vardagen svårare.
Psykisk ohälsa kan vara:
- tillfällig eller långvarig
- lindrig eller svår
- utan diagnos eller en del av en diagnostiserad sjukdom
Många människor upplever psykisk ohälsa någon gång i livet. Det kan bero på exempelvis stress, sorg, ensamhet, arbetsbelastning, ekonomiska problem eller andra livshändelser. För en del går besvären över av sig själva, medan andra behöver stöd eller behandling.
Vanliga exempel på psykisk ohälsa är:
- oro och ångest
- nedstämdhet
- sömnsvårigheter
- stress och utmattning
- koncentrationssvårigheter
- känslor av hopplöshet eller ensamhet
Alla som har psykisk ohälsa har alltså inte en psykisk sjukdom.
Vad är psykisk sjukdom?
Psykisk sjukdom innebär att personen har en psykiatrisk diagnos som ställs utifrån medicinska kriterier. Sjukdomen påverkar ofta tankar, känslor, beteenden och förmågan att fungera i vardagen under en längre tid.
Vanliga psykiska sjukdomar är:
- depression
- ångestsyndrom
- bipolär sjukdom
- schizofreni och andra psykossjukdomar
- tvångssyndrom (OCD)
- ätstörningar
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Psykiska sjukdomar kan behandlas med exempelvis samtalsterapi, läkemedel, rehabilitering eller en kombination av olika insatser. Många återhämtar sig helt eller lär sig leva ett gott liv trots sin sjukdom.
Hur ställs en diagnos?
En psykisk sjukdom kan inte fastställas med ett blodprov eller en röntgenundersökning. I stället gör läkare eller psykologer en samlad bedömning utifrån personens symtom, hur länge besvären har funnits och hur de påverkar vardagen.
För att en diagnos ska kunna ställas behöver personen uppfylla särskilda diagnoskriterier. Kriterierna finns i internationella diagnossystem och beskriver vilka symtom som ska finnas, hur många de ska vara, hur länge de ska ha pågått och hur stor påverkan de ska ha på personens liv. Två personer kan ha liknande besvär, men bara den ena uppfylla kriterierna för en diagnos.
Diagnoser används för att ge rätt behandling, planera vård och skapa en gemensam förståelse för olika psykiska sjukdomar.
Diagnoskriterier är de fastställda medicinska krav som behöver vara uppfyllda för att en viss diagnos ska kunna ställas. De fungerar som ett gemensamt språk för vårdpersonal och forskare och hjälper till att säkerställa att diagnoser ställs på ett så enhetligt och rättvist sätt som möjligt.
Kriterierna beskriver bland annat:
- vilka symtom som ska finnas
- hur många symtom som krävs
- hur länge symtomen ska ha funnits
- hur mycket de påverkar personens vardag
- vilka andra orsaker som först behöver uteslutas
Till exempel räcker det inte att känna sig nedstämd någon dag för att få diagnosen depression. För att diagnosen ska kunna ställas måste personen uppfylla ett visst antal kriterier under en viss tidsperiod och besvären ska påverka vardagslivet.
Skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
| Psykisk ohälsa | Psykisk sjukdom |
|---|
| Samlingsbegrepp | Medicinsk diagnos |
| Kan vara tillfällig | Ofta mer långvarig |
| Behöver inte innebära diagnos | Diagnostiseras inom hälso- och sjukvården |
| Kan bero på livssituation eller belastning | Uppfyller fastställda diagnostiska kriterier |
| Kan ibland gå över med stöd och återhämtning | Kräver ofta professionell behandling |
Det är också viktigt att komma ihåg att psykisk ohälsa kan utvecklas till en psykisk sjukdom om besvären blir allvarliga eller långvariga. Därför är det viktigt att söka hjälp i tid.
När och hur söka hjälp?
Det är klokt att söka stöd om du eller någon närstående:
- mår dåligt under en längre tid
- har svårt att klara vardagen
- känner stark oro eller ångest
- tappar lusten till sådant som tidigare varit viktigt
- isolerar sig från andra
- har tankar på att skada sig själv eller inte vill leva
Ju tidigare hjälp sätts in, desto större är möjligheten till återhämtning. Vänd er till sjukvården och det som kallas primärvården det vill säga den vårdcentral där du eller din närstående är listad.
Hur kan anhöriga hjälpa?
Att leva nära någon med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom kan vara både känslomässigt och praktiskt krävande. Som anhörig kan du göra stor skillnad genom att:
- lyssna utan att döma
- visa tålamod och omtanke
- uppmuntra personen att söka professionell hjälp
- hjälpa till med praktiska saker vid behov
- ta hand om din egen hälsa och söka stöd för egen del
Det är viktigt att komma ihåg att du inte kan bära ansvaret ensam. Anhöriga behöver också stöd, kunskap och möjlighet till återhämtning.
Vanliga frågor
Är psykisk ohälsa samma sak som psykisk sjukdom?
Nej. Psykisk ohälsa är ett brett samlingsbegrepp som även omfattar lindrigare och tillfälliga besvär. Psykisk sjukdom är en medicinsk diagnos.
Kan man ha psykisk ohälsa utan diagnos?
Ja. Många upplever psykisk ohälsa utan att uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
Kan psykisk ohälsa gå över av sig själv?
Ja, ibland. Tillfällig psykisk ohälsa kan minska när livssituationen förändras eller med stöd från närstående. Om besvären är långvariga eller påverkar vardagen bör man söka professionell hjälp.
Är depression en psykisk sjukdom?
Ja. Depression är en psykisk sjukdom med tydliga diagnostiska kriterier, även om den kan variera från lindrig till svår.
Sammanfattning
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är inte samma sak. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som omfattar allt från tillfällig stress och oro till allvarliga psykiatriska diagnoser. Psykisk sjukdom är en medicinsk diagnos som kräver bedömning inom hälso- och sjukvården.
Genom att förstå skillnaden blir det lättare att söka rätt stöd, minska stigma och ge ett bättre bemötande till personer som mår psykiskt dåligt.
Läs och lär dig mer:
Missa inte vårt utbildningsmaterial: Du är inte ensam – information & vägledning till dig som stöttar någon med psykisk ohälsa (PDF öppnas i ny flik)
Missa inte heller Ullakarin Nyberg, överläkare och suicidforskare, om bemötande och svåra samtal. Hon berör även begreppen psykisk ohälsa och psykisk sjukdom:
Läs även en äldre artikel från Vi Anhöriga: Så är det att ha en bror med schizofreni med Åsa Konradsson-Geuken, som är universtetslektor och docent i farmakologi vid Uppsala universitet och ordförande i Schizofreniförbundet (öppnas i ny flik).
Lyssna även på Åsa Konradsson-Geuken, Ordförande Schizofreniförbundet (öppnas i ny flik).
PS Om du är intresserad av ekonomi och psykisk hälsa hade Hjärnkoll Skåne temat 2025: Ekonomins betydelse för den psykiska hälsan under Antistigmakonferensen 2025 (öppnas i ny flik).
Konferensen behandlade bland annat NSPHs rapport från 2024: Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är (öppnas i ny flik).
Samtalsgrupp för dig: anhörig till närstående med psykisk sjukdom/ohälsa
Tisdagar: 27 oktober, 3 november, 10 november.
Klockan: 15.00-16.30
Anmäl dig senast 21 oktober 2026.
Läs mer och anmäl dig här Digitala samtalsgrupper (öppnas i ny flik)
