Från och med 1 juli 2026 gäller nya regler för kontant betalning i Sverige. Den nya lagen stärker kontanternas ställning och innebär att vissa livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter.
Förändringen kommer samtidigt som ny forskning från Lunds universitet visar att övergången till ett allt mer kontantlöst samhälle kan få allvarliga sociala konsekvenser. För personer som är beroende av kontanter kan digitaliseringen innebära att det blir svårare att delta i vardagens ekonomiska och sociala liv.
Måste butiker och apotek ta emot kontanter?
Från den 1 juli 2026 gäller en ny lag som innebär att livsmedelsbutiker och apotek som uppfyller lagens kriterier ska ta emot kontant betalning vid fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.
Det finns samtidigt begränsningar och undantag. Bland annat gäller skyldigheten för betalningar upp till vissa belopp och det finns undantag kopplade till exempelvis säkerhet och kostnader.
Det betyder alltså inte att alla butiker och verksamheter i Sverige måste ta emot kontanter. Den nya lagen gäller framför allt livsmedelsbutiker och apotek som omfattas av reglerna.
Forskning från Lund: Digitaliseringen har en mörk baksida
Samtidigt som Sverige digitaliseras snabbt visar ny forskning att ett samhälle där digitala betalningar blir normen kan skapa nya former av utanförskap.
Mia-Marie Hammarlins forskning om digitaliseringens konsekvenser visar hur digitaliseringen påverkar människor i vardagen. I en aktuell artikel i Dagens Nyheter uppmärksammas hennes forskning om digitaliseringens baksidor och om människor som inte har möjlighet att följa med i den snabba utvecklingen. Läs gärna mer om aktuell forskning nedan.
När allt fler delar av vardagen kräver digitala lösningar, till exempel BankID och digitala betalningar, kan människor som inte använder eller har tillgång till dessa tjänster få allt svårare att vara delaktiga i samhället.
Forskning vid Lunds universitet har också undersökt vad som händer med människor som fortfarande är beroende av kontanter i ett samhälle där kontantbetalningar blir allt mindre vanliga. Studien bygger bland annat på 35 intervjuer med personer som är beroende av kontanter samt med personer som arbetar eller är engagerade i organisationer som stöttar människor i ekonomisk utsatthet.
Forskarna Moa Petersén och Lena Halldenius beskriver hur digitaliseringen kan skapa en strukturell orättvisa. Problemet är inte nödvändigtvis att människor saknar vilja eller förmåga att använda digital teknik. I stället kan samhällets system vara utformade på ett sätt som förutsätter att alla har tillgång till och kan använda digitala betalningslösningar.
När digitalisering blir ett krav
Forskarna, Moa Petersén och Lena Halldenius, liknar digitaliseringens tvång med en självklar föreställning om att digitalisering alltid är det bästa och mest naturliga alternativet i rapporten Kontanternas värde – Fattigdom och utanförskap i Sveriges digitala ekonomi (PDF öppnas i ny flik).
När allt fler samhällsfunktioner förutsätter digital kompetens riskerar människor som inte kan eller vill använda digitala tjänster att hamna utanför.
Det kan handla om att kunna:
- betala för mat och andra varor
- använda banktjänster
- betala räkningar
- hantera kort och digitala betalningar
- använda appar och e-tjänster
- delta i samhällets ekonomiska och sociala liv.
Forskarna menar att digitaliseringen därför behöver diskuteras utifrån social hållbarhet, mänskliga rättigheter och jämlikhet – inte enbart utifrån teknisk utveckling.
Kontanter kan vara en fråga om självständighet
För vissa personer är kontanter ett medvetet val. För andra är de en nödvändighet. En person kan till exempel ha svårt att använda digitala betalningar på grund av bristande digital vana, kognitiva svårigheter, ekonomisk utsatthet eller andra hinder.
Det är också en fråga som berör anhöriga. Om en närstående har svårt att använda digitala betalningar kan en anhörig behöva hjälpa till med till exempel inköp, bankärenden och andra ekonomiska frågor.
Läs nedan om den uppmärksammade nyheten om, en kvinna om 96 år boende på Åland som behöver hjälp av sonen för att kunna sköta kontakter med banken och myndigheter. Banken vill att hon ska ta sig till Stockholm för att förnya sitt BankID vilket kan riskera hennes hälsa.
När möjligheten att betala kontant försvinner kan det därför påverka människors självständighet och möjlighet att klara sin vardag.
Varför är kontanter viktiga?
Kontanter fyller flera funktioner i samhället. De kan vara ett viktigt alternativ för människor som har svårt att använda digitala betalningar och bidrar samtidigt till att det finns ett alternativ om digitala betalningssystem inte fungerar.
Den nya kontantlagen kan därför ses som en del av arbetet med att säkerställa att människor även fortsättningsvis kan delta i samhället oavsett vilka betalningslösningar de använder.
Ny forskning väcker en viktig fråga
Digitaliseringen har gjort mycket i vardagen enklare. Men frågan är vem som faktiskt kan använda de digitala lösningarna?
Forskningen från Lunds universitet visar att ett samhälle som nästan helt bygger på digitala betalningar riskerar att göra vissa människor mindre delaktiga.
Den nya kontantlagen handlar därför om mer än mynt och sedlar. Den handlar också om möjligheten att vara delaktig, självständig och kunna klara sin vardag.
Kort sammanfattat
- Ny kontantlag gäller från 1 juli 2026.
- Vissa livsmedelsbutiker och apotek måste som huvudregel ta emot kontanter.
- Det finns begränsningar och undantag i lagen.
- Alla verksamheter måste inte ta emot kontanter.
- Ny forskning från Lunds universitet visar att digitaliseringen av betalningar kan skapa digitalt utanförskap och sociala orättvisor.
- Kontanter kan vara viktiga för människors självständighet, delaktighet och möjlighet att klara vardagen.
- Frågan är särskilt relevant för personer som har svårt att använda digitala betalningslösningar – och kan därför också beröra anhöriga.
Läs mer och lär dig mer
Svensk handels sammanfattning om den nya lagar: Nya lagar och regler från 1 juli (öppnas i ny flik).
Riksdagen: Lag (2026:769) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning (öppnas i ny flik).
Läs också artikel i DN.se: Forskare: Digitaliseringen har en mörk baksida (öppnas i ny flik).
Också från DN.se: Handelsbanken kräver att 96-åring åker från Åland för bank-id (öppnas i ny flik).
Missa inte heller aktuell forskning från Lunds universitet:
Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet (öppnas i ny flik).
Moa Petersén, Universitetslektor, Docent, Mänskliga rättigheter (öppnas i ny flik).
Lena Halldenius, Professor, Historiska institutionen, Mänskliga rättigheter (öppnas i ny flik).
Läs Moa Petersén och Lena Halldenius rapport: Kontanternas värde – Fattigdom och utanförskap i Sveriges digitala ekonomi (PDF öppnas i ny flik).
Anhöriglinjen finns för dig om du behöver prata
Vill du prata med en medmänniska?
Har du frågor om anhörigas rättigheter eller vilket stöd som finns att få?
Behöver du råd och stöd i din situation som anhörig?
Anhöriglinjen är en nationell stödlinje och stödtelefon för anhöriga där du kan få medmänskligt stöd, vägledning och hjälp vidare.
Hör av dig till oss:
Telefon: 0200-239 500
Mejl: info@anhoriglinjen.se
