Vad händer när en förälder har ett missbruk, beroende eller psykisk ohälsa? Hur påverkas barnen? Och var kan ett barn få kunskap, igenkänning och stöd när det är svårt hemma?
Alla barn har rätt att förstå sin situation, känna sig trygga och veta att de inte är ensamma. Men för många barn ser vardagen annorlunda ut. När en förälder har ett beroende av alkohol eller andra droger, en psykisk sjukdom eller mår mycket dåligt påverkas hela familjen.
Barn som lever nära en förälders ohälsa blir anhöriga. Som anhöriga kan barnen behöva hantera oro, ansvar och svåra känslor samtidigt som de ska klara sin vardag med skola, fritid och relationer. Trots det riskerar barnens egna behov och rättigheter att hamna i bakgrunden.
För att möta barnens behov har Movendi (tidigare barnorganisationen Junis) tillsammans med digitaliserings- och innovationsbolaget DIMH utvecklat Lilla Ön, en plats för barn mellan 8 och 12 år som har det svårt hemma.
En digital plats för att hjälpa barn att förstå situationer
Applikationen är framtagen för barn som anhöriga, det vill säga barn som lever nära en förälder eller annan närstående vuxen som har exempelvis missbruk, beroende eller psykisk ohälsa.
Lilla Ön är skapad för barn, men sajten kan också användas av vuxna som möter barn som anhöriga.
– Barnombud inom psykiatrin har uttryckt att Lilla Ön har underlättat och ökat deras lust och vilja att prata mer med barn om deras föräldrars sjukdomar. Socialsekreterare har berättat hur de använder innehållet i samtal med barn för att skapa förståelse och igenkänning, säger Johanna Liljeblad Lycksell, projektledare från Movendi.
Det visar att en barnanpassad digital plats kan fungera som ett konkret verktyg för yrkesverksamma som möter barn i svåra livssituationer.
Sedan lanseringen har Lilla Ön fått ett positivt mottagande.
– Det mest glädjande sedan lanseringen är det positiva mottagandet Lilla Ön har fått!, säger Johanna Liljeblad Lycksell. Hon fortsätter att berätta att barn själva har också berättat om sina upplevelser av sajten:
– Barn har uttryckt att de mår bra på sajten och ett barn sammanfattade sin upplevelse med orden: ”Jag längtar tills jag kan gå in på Lilla Ön igen och igen.”.
När hemmet inte känns tryggt
Omkring 700 000 barn i Sverige lever med en förälder som har ett missbruk, en psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, eller som utsätter barnet för våld. För barn kan vardagen präglas av osäkerhet, oro och en känsla av att behöva ta ett större ansvar än de egentligen ska behöva göra.
Många barn till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa beskriver att de försöker anpassa sig efter situationen hemma. De kanske håller koll på hur föräldern mår, försöker undvika konflikter eller tar ansvar för sådant som egentligen är vuxnas ansvar. En del barn tar ansvar för yngre syskon eller för praktiska saker i hemmet.
Samtidigt ska barnet hantera skolan, kompisar, fritidsaktiviteter och sin egen utveckling.
Det är vanligt att barn bär på känslor av:
- ensamhet
- oro
- skuld
- skam
- rädsla
- en känsla av att det är deras fel
Många barn tror att de på något sätt kan påverka eller förändra situationen hemma. Men det är aldrig barnets ansvar att lösa en familj eller en vuxen persons problem. Därför är det viktigt att barn får kunskap om att en vuxens missbruk, beroende eller psykiska ohälsa aldrig är barnets ansvar.
Barn som anhöriga behöver eget stöd
Att vara barn och anhörig till en förälder som mår dåligt kan påverka många delar av livet. Skolgång, fritid, vänskapsrelationer och barnets egen utveckling kan påverkas när vardagen präglas av oro och otrygghet.
Forskning visar att barn som växer upp med en förälder som har missbruk eller psykisk ohälsa löper en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa, både under uppväxten och senare i livet.
Samtidigt visar forskning att kunskap, igenkänning och tillgång till stöd kan stärka barns välbefinnande och minska känslan av ensamhet. Trots det är det få barn som nås av samhällets stödinsatser. Informationen är ofta framtagen för vuxna, inte för barnen själva.
Många barn som är anhöriga har frågor som de kanske inte vet hur de ska ställa. Barnet kanske undrar varför mamma eller pappa förändras, vad ett beroende egentligen är eller om föräldern kommer att må bättre.
Samtidigt är mycket av den information som finns om missbruk och psykisk ohälsa skriven för vuxna. Det kan göra det svårt för barn att själva hitta information som de kan förstå och känna igen sig i.
Därför behövs platser som är skapade direkt för barn.
Referenser visar att barn använder, och tar till sig applikationen, Lilla Ön på olika sätt.
– Barn upptäcker Lilla Ön på olika sätt. Vissa vill till exempel bara titta på filmer, andra uppskattar möjligheten att skriva av sig, spela eller läsa om figurernas erfarenheter. Det bekräftar värdet av att paketera information, kunskap och igenkänning i olika former eftersom alla barn är olika, säger Johanna Liljeblad Lycksell, projektledare på Movendi.
Lilla Ön: en stödportal skapad utifrån barns behov
Lilla Ön är utvecklad med barnens perspektiv i centrum. Genom samtal med barn i målgruppen och vuxna referenspersoner från olika stödgrupper har projektet undersökt vilka frågor barn själva vill ha svar på.
Barnen ville bland annat förstå:
- Hur påverkar ett missbruk familjen?
- Hur fungerar ett beroende?
- Varför mår min förälder dåligt?
- Kan min förälder bli bättre?
- Vad händer om problemen kommer tillbaka?
Frågorna visar hur viktigt det är att barn får kunskap och språk för sina upplevelser. När barn förstår mer om sin situation kan det bli lättare att hantera känslor, känna igen sig och våga söka hjälp.
En digital värld där barn kan utforska i sin egen takt
När Lilla Ön började utvecklas fanns först en idé om att skapa en digital stad. Under arbetets gång växte istället bilden av en ö fram, en trygg plats där barn kan upptäcka olika områden i sin egen takt.
På Lilla Ön finns flera platser att utforska:
Bibblan
I Bibblan kan barn hitta fakta och information om bland annat missbruk, beroende, psykisk ohälsa, känslor och relationer.
Innehållet hjälper barn att få svar på frågor som:
Vad är ett beroende?
Varför mår min förälder dåligt?
Kan min förälder bli bättre?
Är det mitt fel?
Vad händer om problemen kommer tillbaka?
Genom att få kunskap kan det bli lättare att förstå det som händer och sätta ord på sina egna känslor.
Bion
I Bion kan barn ta del av filmer och berättelser som skildrar situationer som kan kännas bekanta. Igenkänning är viktig för barn som känner sig ensamma. Att upptäcka att andra människor också kan ha det svårt hemma kan bidra till känslan av att man inte är ensam.
Parken
Parken ger möjlighet att göra något annat en stund. Här kan barnet utforska, reflektera och ha kul. Det är en viktig del av Lilla Ön. Barn behöver inte bara information om det svåra. De behöver också få vara barn, leka, upptäcka och få en paus från sådant som känns jobbigt.
Stranden
På Stranden kan barnet utforska sina känslor och fundera över sådant som kan vara svårt att prata om. Att kunna identifiera och sätta ord på känslor kan göra det lättare att förstå sig själv och kommunicera med andra.
Hjälpen
På Hjälpen finns information om vart barn kan vända sig för att få stöd. Målet är att barnet ska upptäcka att det finns vuxna och verksamheter som kan hjälpa till och att det finns möjlighet att få stöd även om situationen hemma känns svår.
Gamification gör kunskap mer tillgänglig
Lilla Ön använder sig av gamification, vilket innebär att använda element från spelvärlden i sammanhang som vanligtvis inte handlar om spel – exempelvis utbildning och stöd.
Genom interaktivitet, upptäckande och utforskande blir det lättare för barn att ta till sig information på ett sätt som passar deras ålder och behov.
Men Lilla Ön handlar inte om att spela bort svåra känslor. Det handlar om att skapa en trygg väg till kunskap, igenkänning och stöd.
Målet är att barnet ska kunna känna:
Det är inte bara jag.
Det som händer hemma är inte mitt fel.
Jag får känna som jag gör.
Det finns andra som förstår.
Det finns vuxna som kan hjälpa mig.
Barnet har rätt till sin egen berättelse
När en förälder mår dåligt är det lätt att hela familjens fokus hamnar på den vuxne som behöver hjälp. Barnet riskerar då att bli osynligt.
Men barn som anhöriga behöver också få information, stöd och möjlighet att uttrycka sina egna känslor.
Lilla Ön skapar en plats där barnet inte behöver ta ansvar för den vuxnes situation. Här kan barnet i stället vara nyfiket, läsa, titta på film, spela, skriva av sig, ha kul och upptäcka information i sin egen takt.
Barn behöver också bli sedda som anhöriga
Barn som lever nära en förälders ohälsa behöver få samma möjlighet som vuxna anhöriga att förstå sin situation, få stöd och känna delaktighet.
Barn har rätt att få information som är anpassad efter deras ålder. De har rätt att få veta att deras känslor är viktiga och att de inte behöver bära allt själva.
Lilla Ön är en digital plats där barn kan hitta kunskap, känna igen sig och upptäcka att det finns hjälp att få. Applikationen kan inte ersätta professionellt stöd. Däremot kan sajten vara en väg till kunskap, igenkänning och vidare hjälp
En liten ö kan göra stor skillnad.
Läs mer om Lilla Ön
Besök: Lilla Ön (öppnas i ny flik).
Följ Lilla Ön på Instagram: @lillaon eller https://www.instagram.com/lillaon.se/ (öppnas i ny flik).
Läs pressmeddelandet från lanseringen av Lilla Ön från TT: Lilla Ön – Sveriges första digitala stödportal för barn som har det jobbigt hemma (öppnas i ny flik).
Anmäl dig till webbinarium om Lilla Ön under höst och vintern 2026
Movendi bjuder in till webbinarium om Lilla Ön. Webbinariet riktar sig till dig som möter barn och/eller föräldrar inom exempelvis föreningsliv, skola, elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Om webbinariet i korthet:
En introduktion till Lilla ön och bakgrunden till varför applikationen har utvecklats. Presentation av sajtens innehåll och funktioner samt visar hur barn, och vuxna, kan använda den.
Anmäl dig i dag genom formuläret (länk öppnas i ny flik).
Missa inte metodmaterial för elevhälsan från 2021:
Anhörigas Riksförbund publicerade 2021 material från ett projekt med medel från Socialstyrelsen för att hitta metoder för elevhälsan att hitta och identifiera barn som är anhöriga för att på så sätt kunna ge dem det stöd de behöver.
Läs mer under Barn som anhöriga (länk öppnas i ny flik).
Behöver du prata om din situation som anhörig? Hör av dig till Anhöriglinjen!
Vill du prata med en medmänniska?
Har du frågor om anhörigas rättigheter eller vilket stöd som finns att få?
Behöver du råd och stöd i din situation som anhörig?
Anhöriglinjen är en nationell stödlinje och stödtelefon för anhöriga där du kan få medmänskligt stöd, vägledning och hjälp vidare.
Hör av dig till oss:
Telefon: 0200-239 500
Mejl: info@anhoriglinjen.se
Telefontid för Anhöriglinjen:
Måndag: 10.00–15.00
Tisdag: 10.00–15.00
Onsdag: 18.00–21.00
Torsdag: 10.00–15.00
Fredag: 10.00–15.00
Lördag: STÄNGT
Söndag: 18.00–21.00
