Ledare från Vi Anhöriga Nr 1 år 2026, Signerad Eva Sixt.
Det brutna samhällskontraktet, vad är det?
Samhällskontraktet är det informella avtal där vi medborgare betalar skatt och samhället i gengäld ansvarar för bland annat försvar, rättsväsende, skola och utbildning och inte minst vård och omsorg. Denna samhällsmodell har vi här i landet röstat fram enligt alla demokratiska regler.
Om medborgarna då märker att samhällets institutioner inte uppfyller sina åtaganden, medborgarnas rimliga förväntningar eller lagar och förordningar, vad händer då?
Jo, samhällskontraktet bryts och skapar en bristande tillit och missnöje hos medborgarna.
Detta är allvarligt ur många aspekter och skapar oro och otrygghet när man inte kan lita på att samhällsfunktioner fungerar som man har rätt att förvänta sig. Exempel på detta är när vården och omsorgen lägger över delar av sitt ansvar på anhöriga.
Det händer när hemtjänsten inte fungerar som man beslutat och lovat, när korttidsplatser inte finns, när vården vädjar till anhöriga att hjälpa till och ta hem sina utskrivningsklara närstående från sjukhuset, när äldreboenden mer eller mindre kräver att anhöriga skall ledsaga sina närstående till medicinska undersökningar och läkarbesök. Då bryts samhällskontraktet.
Det kommer också alltfler rapporter från hela landet om minskat stöd enligt LSS till personer med funktionsvariation. Personer som sedan många år har beviljats ett antal timmar personlig assistans eller ledsagare till särskilda arrangemang, allt för att få en värdig och meningsfull livssituation, får minskat antal timmar och avslag på ansökan om ledsagare. Det betyder antingen en kraftig försämring av livet för dessa personer eller att anhöriga får gå in och göra de insatser som kommunen tidigare beviljat och utfört.
Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett av de vanligaste skälen till långvarig sjukskrivning i landet. Belastningar i privatlivet såsom till exempel omsorgsansvar kan vara en bidragande orsak till stress. Stressen och risken för psykisk ohälsa ökar när samhället överlämnar sitt ansvar på en redan skör anhörig.
Det finns heller ingen juridisk grund för att ställa krav på anhöriga till vuxna närstående. Anhörigskap ska bygga på informerat och frivilligt samtycke!
Vi behöver reagera och agera både lokalt och nationellt och påtala de orimliga konsekvenserna av besluten för de som fattat dem.
Vi måste värna om samhällskontraktet!
