Har du någon gång träffat en Silviasyster? Eller kommer du träffa en i framtiden?

När en person får en demenssjukdom förändras livet, inte bara för den som insjuknar, utan också för familj och andra anhöriga. Många anhöriga beskriver att de får ett allt större ansvar för omsorg, samordning och praktiska frågor. I den situationen kan en Silviasyster bli ett viktigt stöd.

I takt med att antalet personer med demenssjukdom ökar kommer också behovet av specialistutbildad personal att växa. Silviasystrar har en särskild kompetens inom demensvård och arbetar för att skapa trygghet, delaktighet och livskvalitet, för den som lever med sjukdomen och för anhöriga.

Vad är en Silviasyster?

En Silviasyster är en undersköterska med specialistutbildning inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Utbildningen bygger på Silviahemmets personcentrerade vårdfilosofi och ger fördjupade kunskaper om demenssjukdomar, bemötande, kommunikation och anhörigstöd.

Det personcentrerade arbetssättet innebär att människan alltid står i centrum, inte sjukdomen. För anhöriga kan det innebära att de möts med förståelse, får vägledning och kanske känner sig delaktiga i vården.

Hur kan en Silviasyster hjälpa anhöriga?

En demenssjukdom påverkar hela livet och alla relationer. Rollen som partner, barn eller annan anhörig förändras ofta successivt när en närstående får en demenssjukdom, och många anhöriga upplever oro, sorg, stress och ensamhet.

En Silviasyster kan bland annat:

ge kunskap om demenssjukdomens olika faser
förklara varför beteenden förändras
ge råd om kommunikation och bemötande
hjälpa anhöriga att förstå vilka stödinsatser som finns
skapa trygghet i kontakten med vård och omsorg
uppmärksamma anhörigas egna behov av stöd och återhämtning.

Att känna sig sedd och lyssnad på kan göra stor skillnad för en anhörig som ofta bär ett stort ansvar i vardagen.

Var arbetar Silviasystrar?

Silviasystrar finns i många kommuner runt om i Sverige och arbetar bland annat inom:

äldreboenden
hemtjänsten
dagverksamheter
korttidsboenden
kommunal hälso- och sjukvård.

De fungerar ofta som kunskapsbärare och handleder kollegor, samtidigt som de bidrar till att utveckla en personcentrerad demensvård där även anhörigas perspektiv tas till vara.

Varför behövs Silviasystrar?

I Sverige lever i dag omkring 160 000 personer med en demenssjukdom. I takt med att befolkningen blir äldre beräknas antalet öka kraftigt under de kommande årtiondena. Om utvecklingen fortsätter kan över 250 000 personer leva med en demenssjukdom omkring år 2050.

Bakom varje person med demenssjukdom finns ofta en eller flera anhöriga som påverkas i stor utsträckning. Många ger stöd varje dag – ibland under många år – samtidigt som de själva riskerar att drabbas av stress, psykisk ohälsa och social isolering.

Det innebär att framtidens demensvård inte bara behöver fler medarbetare, utan också fler med specialistkompetens som kan möta anhörigas behov.

En viktig resurs för framtidens demensvård

Silviasystrar spelar en viktig roll i utvecklingen av en mer personcentrerad och kunskapsbaserad demensvård. Deras kompetens bidrar till att personer med demenssjukdom får ett bättre bemötande och en högre livskvalitet, samtidigt som anhöriga får stöd, kunskap och trygghet genom sjukdomens olika faser.

För många anhöriga kanske mötet med en Silviasyster innebära att de känner sig mindre ensamma i vårdprocessen? Det gör skillnad när någon förstår, kan svara på frågor och hjälpa vidare att hitta rätt stöd. Spetskompetens inom vardaglig vård kan göra stor skillnad – för den som lever med demenssjukdom och för anhöriga.

När antalet personer med demenssjukdom ökar blir också behovet av specialistkompetens större.

Vem kommer att ta hand om alla personer med demenssjukdom i framtiden?

Sverige står inför en av de största utmaningarna inom vård och omsorg på många decennier. Antalet personer som lever med en demenssjukdom väntas öka kraftigt i takt med att befolkningen blir äldre. Samtidigt har utvecklingen inom äldreomsorgen gått i en annan riktning. Färre äldre bor på särskilt boende, fler vårdas i det egna hemmet och anhörigas ansvar har successivt blivit större.

Frågan blir därför allt mer aktuell: Vem kommer att ta hand om alla personer med demenssjukdom i framtiden?

Färre bor på särskilt boende

Under de senaste årtiondena har antalet platser på särskilda boenden inte ökat i samma takt som antalet äldre personer. Tvärtom har en allt mindre andel av befolkningen över 80 år plats i särskilt boende jämfört med tidigare.

Målet är ofta att människor ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. För många fungerar det bra – särskilt när det finns hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och andra fungerande stödinsatser. Men när demenssjukdomen blir mer omfattande ökar också behovet av tillsyn, trygghet och omsorg dygnet runt. Vem som ska utföra tillsyn dygnet runt blir därmed en central fråga.

Uppgifter och underlag visar att över 110 kommuner i Sverige har ett underskott på särskilda boenden för äldre (SÄBO) enligt Boverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Många kommuner saknar också aktiva planer för att bygga i kapp trots en snabbt åldrande befolkning. Läs gärna Boverkets sammanställning över läget och bostadsmarknaden: Allt fler 80+ i befolkningen (öppnas i ny flik).

En ny rapport från Vårdföretagarna visar att 33 000 nya äldre behöver plats på äldreboende fram till år 2034 – men byggtakten är långt ifrån tillräcklig. Läs mer på Vårdföretagarna: Larmet: 33 000 äldre riskerar stå utan boende – Sveriges kommuner hinner inte bygga i kapp (öppnas i ny flik).

Risker för personer med demenssjukdom som bor hemma

För många personer med demenssjukdom är det viktigt att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Men i takt med att sjukdomen utvecklas kan vardagliga situationer innebära ökade risker. Minnesproblem, nedsatt orienteringsförmåga och svårigheter att bedöma konsekvenser kan göra att sådant som tidigare varit självklart blir farligt.

För anhöriga innebär en hemmaboende person med demenssjukdom ofta en ständig oro. Många beskriver att de känner ett behov av att finnas tillgängliga dygnet runt för att förebygga olyckor och snabbt kunna ingripa om något händer. Därför är det viktigt att regelbundet göra en bedömning av hemmiljön och ta hjälp av kommunens stödinsatser, hjälpmedel och vården när riskerna ökar.

Digitala samtalsgrupper för dig anhörig till närstående med demenssjukdom

Anhörigas Riksförbund organiserar återkommande digitala samtalsgrupper för anhöriga. Under sensommar och höst kommer det finnas digitala samtalsgrupper för dig som har en livskamrat med demenssjukdom (augusti och oktober) och även för dig vuxet barn med förälder med demenssjukdom (november).