Ring anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

God och nära vård

Svar på remiss SOU 2020:19 God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem

Sammanfattning
– Grunden att primärvården ges utökat ansvar för hälso- och sjukvården tycker vi är bra, liksom ansatsen att ge patienten större inflytande.
– Det är positivt med större krav på samverkan mellan olika vårdgivare oavsett huvudman.
– Vi stödjer att ambitionerna när det gäller den individuella planen ökar och att en fast vårdkontakt ska utses. Kompletteringen och utökningen med patientkontrakt stödjer vi likaså.
– Utredningen nämner att anhöriga kommer att påverkas och kan behöva vara delaktiga. Det saknas dock helt analys av vad det leder till och vilka konsekvenser det måste få.
– Det är inte tillräckligt med personcentrerad vård när vården ställs om enligt utredningens förslag. Det måste vara ett familjecentrerat förhållningssätt.
– Det behövs underlag för hur den sociala situationen i hemmet och familjen påverkas, vilka åtaganden anhöriga är beredda att göra och vilket stöd de behöver och i förekommande fall måste också barnperspektivet synliggöras.
– Det behöver klargöras vilket ansvar hälso- och sjukvården har för de anhörigas behov och hur de påverkas av vårdens insatser – eller brist på insatser.


Övergripande synpunkter

Anhörigas Riksförbund tycker att grunden i förslagen är bra, att primärvården får utökat ansvar för hälso- och sjukvården och att det tydliggörs att den kommunala hälso- och sjukvården är en del av primärvården. Likaså ser vi positivt på större krav på samverkan mellan olika vårdgivare oavsett huvudmannaskap.

Vi konstaterar att det på några ställen i utredningen framgår att anhöriga kommer att påverkas och kan behöva få vara delaktiga. Dock finns det ingen analys av vad det leder till eller vilka konsekvenser och åtgärder det måste få för vården. När fler ska vistas i hemmet under vårdtiden, och mer av vården ges i hemmet, kommer det att påverka de anhöriga. Naturligtvis om de lever i hushållsgemenskap men också anhöriga som på olika sätt stödjer och hjälper en närstående även om de inte bor ihop. Det talas om personcentrerad vård, men det krävs ett familjecentrerat förhållningssätt, med underlag för hur den sociala situationen i hemmet och familjen påverkas, vilka åtaganden anhöriga är beredda att frivilligt göra m m. Det bör vara ett direkt ansvar för hälso- och sjukvården att kartlägga de barn som finns i hemmiljön och finnas ett långsiktigt barnperspektiv i alla delar av den närståendes vård och behandling.
Det räcker inte, som det står på ett ställe i utredningen (P 2:1:3), att de anhöriga ”tänks in” utan det måste klargöras vilket ansvar huvudmännen har för de anhörigas behov och hur de påverkas av vårdens insatser – eller brist på insatser. När hälso- och sjukvården styrs om från mer av sjukhusvård till vård med patienten i hemmet, dessutom i en tid med allt fler äldre och komplexa vårdbehov, kan inte anhöriga rundas med diffusa formuleringar om deras delaktighet om det passar. De måste få vara delaktiga i frågor som direkt påverkar deras livssituation.

Detta kommer att behöva förtydligas i den nationella anhörigstrategi, som ska tas fram, men det måste framgå tydligt, som en utgångspunkt, i detta förslag, som ska vara grunden för en långsiktig omläggning av landets hälso- och sjukvård.

 

Individuell plan
Vi tycker att det är mycket bra att ambitionerna när det gäller den individuella planen ökar genom att den enskilde ska få större inflytande över den och att den kommer till, liksom att den ska kunna användas i fler situationer när det handlar om insatser från flera olika verksamheter. Likaså stödjer vi med emfas att en fast vårdkontakt ska utses och ansvara för den individuella planen.
Det är mycket positivt att kraven på en individuell plan förtydligas och att den definieras tydligare. Det är angeläget att den kommunala hälso- och sjukvården inte bara omfattas vid utskrivning från sjukhusvård utan även i övrigt, liksom att en individuell plan kan behövas även om insatserna enbart ges av verksamheter som regionen ansvarar för. Det är bra att den enskilde ska kunna initiera en sådan plan, men det behöver också vara möjligt för anhöriga att göra. Skulle patienten då motsätta sig det måste det givetvis respekteras, men det är långt vanligare att anhöriga är djupt involverade i sin närståendes situation och också har stora kunskaper och erfarenheter som behöver tas till vara. I den individuella planen ska det analyseras hur hela familjens situation påverkas av patientens behov. I väldigt många fall kommer anhörigas insatser att vara avgörande för vården och omsorgen, och det måste göras tydligt vilka åtaganden den/de anhöriga är beredda att göra. Här måste det vara fullständigt klart att det är helt frivilligt från de anhörigas sida. Om anhöriga tar på sig vård- och omsorgsansvar ska det också framgå vilket stöd de behöver för detta. Om det finns barn i hushållet behöver deras behov av stöd undersökas.
Vi tycker det är bra att förebyggande och rehabiliterande insatser också ska innefattas, men också här är det nödvändigt att beakta och ta hänsyn till hur anhöriga påverkas.

Vi tror att det är mycket viktigt att det följs upp att individuella planer verkligen upprättas och att de görs i enlighet med intentionerna. Formen SIP har ju funnits länge, men använts i väldigt liten utsträckning och varit väldigt dåligt känd av patienter och anhöriga och t o m av vårdens personal.

 

Patientkontrakt
Vi ser patientkontrakt som en bra komplettering av den individuella planen, och ser det som en viktig åtgärd för att avlasta anhöriga om samordningen av olika insatser verkligen sköts av hälso- och sjukvårdens medarbetare, och att det tydligt framgår vem som är ansvarig för det.
I texten anges att om individen verkligen ska vara delaktig måste individen ses som en del av teamet. Här vill vi framhålla att detta i hög grad gäller också för de anhöriga som vill vara delaktiga i sin närståendes vård och omsorg. De har stor kunskap och erfarenhet av den närstående och av hela situationen i familjen och hemmiljön som måste tas till vara för att vården ska bli optimal.
Vi anser att det är mycket olyckligt att anhöriga i dag inte kan ges direktåtkomst till den digitala kanalen för patientkontrakt och andra relevanta journalhandlingar ens om patienten själv önskar det. Här hoppas vi att detta ska lösas genom regeringens uppdrag att se över möjligheterna att ge ombud möjlighet att få åtkomst.

 

Uppdraget om lättare psykisk ohälsa
Vi välkomnar att direktiven lyfter att personer som vårdar eller stöder en närstående är en riskgrupp för psykisk ohälsa. Viktiga åtgärder för att förebygga det är de åtgärder vi har lyft i vårt remissvar här. Det handlar alltså om att klargöra vårdens ansvar för de anhörigas behov och hur de påverkas av vårdens insatser eller uteblivna insatser. Det handlar om att anhöriga får möjlighet att vara delaktiga och påverka hur deras livssituation blir till följd av den närståendes vårdbehov. Det handlar om att det måste vara frivilligt för dem att åta sig vård- och omsorgsuppgifter och att de får tillräckligt stöd om de vill göra det. Det handlar om att vården inte enbart ser sina insatser som en affär mellan vården och den enskilde patienten utan har en större helhetssyn där också anhöriga inkluderas.

 

Till sist
Vi vill avslutningsvis framhålla att det är nödvändigt att primärvården ges tillräckliga resurser för att de intentioner som utredningen har ska förverkligas. I annat fall kommer det att vara svårt att genomföra de ambitionshöjningar i samverkan, inflytande och delaktighet som anges och det stöd som en fast vårdkontakt är tänkt att ge. I stället är det mycket stor risk att ännu mer ansvar överförs på anhöriga.

För Anhörigas Riksförbund

Ann-Marie Högberg

Förbundsordförande

 
Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig menar vi den som stöttar en medmänniska som behöver hjälp med att klara sin vardag

   Läs mer

Bli medlem

Bli medlem

Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktions-nedsättning inte klarar av vardagen på egen hand.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer