Kan framtidens diagnostik börja med något så enkelt som en tår? Forskningen pekar allt tydligare mot att svaret kan vara ja.
Vid Maastricht University undersöker forskaren och läkaren Marlies Gijs hur tårvätska kan användas för att upptäcka neurologiska och kognitiva sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom. Läs mer och ta del av länkar längst ner på sidan.
Tårar bärare på biomarkörer
Tårar innehåller långt mer än känslor. I den lilla mängden vätska finns hundratals biomarkörer, det vill säga biologiska signaler som kan ge viktig information om kroppens och hjärnans hälsa.
Forskningen visar att tårvätska kan bära spår av samma proteiner och molekyler som i dag ofta analyseras genom ryggmärgsvätskeprov, så kallad lumbalpunktion.
Mindre påfrestning för diagnos
För många patienter och anhöriga skulle mindre invasiva provtagningar innebära en stor förändring. Ett ryggmärgsvätskeprov kan upplevas som både smärtsamt och psykiskt påfrestande. Väntan inför en utredning är ofta fylld av oro – inte bara för den som är sjuk, utan också för familjen som försöker förstå förändringar i minne, beteende eller motorik.
Med möjligheten att i framtiden använda ett mindre invasivt test kan därför minska både stress och motstånd mot att söka hjälp i tid. Lite förenklat kan en säga att: när diagnosmetoder blir mer tillgängliga ökar också förtroende för sjukvården.
Tidig upptäckt och diagnos är avgörande vid flera neurologiska och kognitiva sjukdomar. När förändringar kan identifieras tidigt ges större möjlighet att sätta in behandling, planera stöd och skapa trygghet för både patient och anhöriga. Här kan tårvätska bli ett viktigt verktyg. Att samla in tårar sker snabbt, skonsamt och utan de risker som mer invasiva provtagningar innebär.
Forskningsnätverket The Tear Research Network
Forskningsnätverket The Tear Research Network samlar internationella forskare som utvecklar framtidens diagnostik med hjälp av tårvätska. Visionen är att enklare tester ska kunna användas både inom specialistvård och längre fram kanske även i hemmet eller på vårdcentraler.
I en intervju i tidningen Neurologi i Sverige beskriver Marlies Gijs ögat som ”kroppen och hjärnans spegel”. Det är en beskrivning som fångar forskningens kärna: att ögat och hjärnan är nära sammanlänkade, och att tårar kan bära på avgörande information om hälsa men även sjukdom. Läs mer och följ länken nedan: Ögat som kroppen och hjärnans spegel, tidningen Neurologi Sverige.
Biomarkörer i blodet
Forskningen kring blodbaserade biomarkörer utvecklas också snabbt och kan förändra hur neurologiska och kognitiva sjukdomar upptäcks i framtiden. Läs nyheten nedan om Fler kognitiva sjukdomar kan ses i samma blodprov.
Forskare vid Lunds universitet har nyligen utvecklat en AI-modell som med hjälp av ett enda blodprov kan identifiera flera olika neurodegenerativa sjukdomar samtidigt, bland annat Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS och frontotemporal demens. Genom att analysera specifika proteinmönster i blodet hoppas forskarna kunna göra diagnostiken både tidigare, mer träffsäker och mindre belastande för patienten.
Samtidigt visar även ny forskning från Lunds universitet att en ny blodmarkör kan minska risken för felaktiga Alzheimerdiagnoser. Läs nedan Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos. Genom att kombinera etablerade blodmarkörer med en ny markör kunde forskarna tydligare avgöra vilka personer som faktiskt hade utvecklad Alzheimers sjukdom. Den nya markören kräver fortfarande analys med avancerade metoder men forskningen går snabbt framåt.
För många anhöriga kan utvecklingen inom forskningen innebära kortare väntan på svar och färre komplicerade undersökningar i en redan känslomässigt krävande situation.
Länkar och vidare läsning
Läkaren och forskaren Marlies Gijs, vid Universitetet i Maastricht (läs mer om forskningen här, öppnas i ny flik)
The Tear Research Network (läs mer om projektet här, öppnas i ny flik)
Ögat som kroppen och hjärnans spegel, tidningen Neurologi Sverige, upplaga nummer två för 2026 (läs mer här, öppnas i ny flik)
Forskning.se nyhet från Lunds universitet: Flera kognitiva sjukdomar kan ses i samma blodprov (läs mer här, öppnas i ny flik)
Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos (läs mer här, öppnas i ny flik), nyhet från Lunds universitet.
Fotografiet
Omslags bilden föreställer en del av konstverket Women & Children (2022) av den danska konstnären Nina Beier. Verket finns permanent installerat i en bassäng framför museet för nutidskonst Kiasma i Helsingfors, Finland. Fotografiet kommer från Adobe Stock.
