På tre decennier har användningen av formell äldreomsorg, såsom hemtjänst och annan offentligt finansierad omsorg, minskat kraftigt i Sverige. Samtidigt har anhörigas omsorgsinsatser blivit allt viktigare och allt fler äldre köper privata omsorgstjänster. Det visar forskning av Isabelle von Saenger vid Karolinska institutet som är en del av den socialgerontologiska gruppen vid Aging Research Center (ARC).
Formell äldreomsorg når en mindre andel av äldre med hjälpbehov
Data från den nationella studien SWEOLD visar att andelen äldre personer med hjälpbehov som får formell äldreomsorg har minskat över tid: från omkring 58 procent år 1992 till cirka 31 procent år 2021. Utvecklingen innebär att en mindre andel av äldre med omsorgsbehov får stöd genom offentligt organiserad äldreomsorg jämfört med tidigare. Med andra ord: utvecklingen innebär att det offentliga stödet når en allt mindre andel.
Samtidigt har den informella omsorgen – stöd från partner, vuxna barn och andra anhöriga – blivit en allt viktigare del av vardagen för många äldre. År 2021 var dessutom användningen av privat köpta omsorgstjänster lika vanlig som den offentliga omsorgen bland personer med omsorgsbehov. Framför allt kvinnor och personer med högre utbildning hade möjlighet att köpa privat hjälp.
Anhörigas ansvar blir större
När den offentliga omsorgen minskar ökar familjens ansvar. Forskningen visar att partners står för en allt större del av omsorgen, medan vuxna barn fortsatt spelar en viktig roll, särskilt när det gäller praktisk hjälp som transporter, inköp, städning och andra vardagssysslor.
Omkring en tredjedel av alla vuxna barn hjälper sina äldre föräldrar med någon form av omsorg. Samtidigt är omsorgsansvaret ojämnt fördelat – döttrar, särskilt i arbetarfamiljer, ger mer omsorg än söner.
Risk för ökade ojämlikheter
En viktig slutsats i avhandlingen är att utvecklingen riskerar att skapa större ojämlikhet. Äldre personer som har familj eller ekonomiska resurser kan i högre grad få hjälp genom anhöriga eller köpa privata tjänster. Den som saknar ett starkt socialt nätverk eller ekonomiska möjligheter riskerar däremot att få mindre stöd än tidigare.
Forskarna menar att utvecklingen innebär en gradvis förskjutning av ansvaret från välfärdssystemet till familjen och den enskilde. Om trenden fortsätter kan skillnaderna i hälsa, livskvalitet och möjligheten att åldras tryggt öka mellan olika grupper.
Vad betyder utvecklingen?
Minskningen av den formella äldreomsorgen påverkar inte bara äldre personer utan även deras anhöriga. När familjen tar ett större omsorgsansvar ökar risken för belastning, stress och svårigheter att kombinera arbete med omsorgsansvar. Samtidigt blir tillgången till stöd alltmer beroende av familjesituation och ekonomi.
Forskningen pekar därför på behovet av en välfungerande offentlig äldreomsorg och ett stärkt stöd till anhöriga för att motverka växande ojämlikheter och säkerställa att äldre får den omsorg de behöver – oavsett ekonomiska resurser eller familjeförhållanden.
Läs mer och lär dig mer:
Läs nyheten från Karolinska: Givandet av stöd inom familjen ökar i ett åldrande Sverige – men inte för alla (öppnas i ny flik).
Läs om studien på webbplatsen Äldre i centrum: Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar (öppnas i ny flik).
Läs om Isabelle von Saenger och hennes avhandling på Karolinska (öppnas i ny flik).
Läs ett reportage i Sydsvenskan om hur anhöriga organiserar omsorgen i vardagen (ofta betalvägg): Hemtjänsten halverad: mycket svårare att få hjälp (öppnas i ny flik).
Läs också i Senioren om föreställningar: Farmor i skuggan av mormor? (öppnas i ny flik).
PS missa inte vår nyhet: Ny rapport från NSPH: Bristande stöd till anhöriga kan bli 36 gånger dyrare än att ge stöd (öppnas i ny flik).
