Att få veta, eller misstänka, att ens partner har en demenssjukdom förändrar ofta livet på många sätt.
För många anhöriga innebär det en resa fylld av kärlek, oro, sorg och praktiska utmaningar. Samtidigt som du vill finnas där för den du älskar kan det vara svårt att själv få kraft och återhämtning.
Om du är partner till någon med demens är du långt ifrån ensam. Många upplever liknande känslor och utmaningar. Om du behöver stöd erbjuder Anhörigas Riksförbund kostnadsfria digitala samtalsgrupper för dig under sensommaren och hösten. Läs mer nedan.
Vad är demens?
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar hjärnan och försämrar minne, tänkande, språk och förmågan att klara vardagen. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, men det finns även andra former av demens.
Symtomen utvecklas oftast gradvis och kan börja med glömska, svårigheter att hitta ord eller problem med att planera och fatta beslut. Med tiden kan sjukdomen påverka personens självständighet och behovet av stöd ökar i takt med sjukdomen utvecklas.
Demens är inte en naturlig del av åldrandet, även om risken att drabbas ökar med stigande ålder. Tidig utredning och rätt stöd kan bidra till ökad livskvalitet för både den som är sjuk och anhöriga. Demens kan drabba personer i alla åldrar, även om sjukdomen är vanligast bland äldre.
Att sörja någon som fortfarande finns kvar
En vanlig upplevelse är det som ibland kallas för ”förlust mitt i livet” och ”väntesorg”. Personen finns kvar fysiskt, men minnet, personligheten eller förmågan att kommunicera kan förändras.
Det kan väcka känslor som:
- Sorg
- Ilska
- Frustration
- Skuld
- Rädsla
- Ensamhet
Alla dessa reaktioner är vanliga när en partner drabbas av demens.
När relationen förändras
Demens påverkar ofta relationer och därmed även parrelationen. Roller som tidigare varit självklara kan förändras. Den som tidigare delade ansvar för hem, ekonomi eller familj kanske inte längre kan göra det. Den som tidigare kunde kommunicera om sina behov kanske inte längre kan göra det.
Många anhöriga beskriver att de går från att vara partner till att också bli vårdare, samordnare och stödperson. Det är en stor omställning.
Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att hjälpa och samtidigt bevara relationen. Det är en svår balans att älska den andra och ta hand om sig själv när vardagen vänds upp och ner.
Att få egen återhämtning
Risken för stress och utmattning är hög bland anhöriga till personer med demens. Därför är det viktigt att även ta hand om sina egna behov.
Många anhöriga får successivt ta över alla ansvarsområden i relationen och i hushållet:
- Ekonomiska beslut
- Kontakter med vården
- Planering av vardagen
- Praktiska sysslor i hemmet
Demens kan ibland leda till förändrat beteende, irritation eller misstänksamhet. Det kan också vara smärtsamt att se sin partner förändras.
Vad behöver anhöriga prata om?
Många partners till personer med demens efterfrågar samtal om:
- Hur sjukdomen utvecklas
- Framtidsplanering
- Boende och omsorg
- Juridiska frågor och fullmakter
- Känslor av sorg och skuld
- Relation och intimitet
- Egen hälsa och återhämtning
- Stöd från familj och vänner
Att få prata öppet med andra anhöriga kan ofta vara en stor lättnad.
Du behöver inte bära allt själv
Att vara partner till någon med demens är ofta en av livets mest krävande situationer. Kärlek, ansvar och sorg kan finnas samtidigt. Därför är det viktigt att komma ihåg att även du som anhörig behöver stöd, återhämtning och någon som lyssnar.
Anmäl dig till våra digitala samtalsgrupper!
Anhörigas Riksförbund erbjuder möjligheten att delta i digitala samtalsgrupper. Syftet med grupperna är att ge stöd, kunskap och praktiska råd, samtidigt som du får möjlighet att möta andra i liknande situationer och dela erfarenheter.
Att sätta ord på tankar, känslor och upplevelser tillsammans med andra kan ge nya perspektiv och skapa igenkänning. Många upplever att det är värdefullt att träffa personer som förstår de utmaningar och frågor som anhörigrollen kan innebära.
Samtalsgrupperna leds av projektledaren och tidigare anhörigkonsulten Käthe Wiman. Under hösten kommer grupperna även att förstärkas av Anett Karlsson som är ombudsman på förbundet och leder Anhöriglinjen med alla volontärer.
För dig som har en livskamrat med demenssjukdom (augusti)
Onsdagar: 12 augusti, 19 augusti och 26 augusti.
Klockan: 14.30-16.00.
Anmälan senast 6 augusti.
För dig som har en livskamrat med demenssjukdom (oktober)
Onsdagar: 21 oktober, 28 oktober, 4 november.
Klockan: 10.00-11.30
Anmäl dig senast 14 oktober.
Det här behöver du ha tillgång till:
För att delta behöver du en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internetuppkoppling. Välj gärna en plats där du kan sitta ostört och känna dig bekväm att dela dina tankar och erfarenheter. Hörlurar brukar ge bättre ljud och göra samtalen enklare att följa.
Övrig information
Det är kostnadsfritt att delta. Mötet öppnas cirka 10 minuter före varje träff, så att du kan logga in i god tid och känna dig redo när samtalet börjar.
Så anmäler du dig
För anmälan och andra frågor kontakta samtalsledare Käthe Wiman:
kathe.wiman@anhorigasriksforbund.se
När du anmäler dig får du en inbjudan till samtalsgruppen. Du kommer också i god tid få en länk med tydlig information om hur du kommer in i mötet. Begränsat antal deltagare.
Varmt välkommen!
Se även:
Att vara anhörig till någon som lever med sjukdom kan vara både krävande och ensamt. Läs mer här under Digitala samtalsgrupper (länk öppnas i ny flik)
Filmserie om att vara anhörig (öppnas i ny flik).
