Barn till högutbildade får mer personlig assistans

Högutbildade föräldrar får nästan 30 procent mer personlig assistans till sina barn med funktionsnedsättning, än lågutbildade föräldrar enligt nya studier från Lunds universitet.

Skillnaderna kan bero på att lågutbildade föräldrar har svårare att navigera i systemet och driva igenom sina ärenden, vilket kan leda till ökade skillnader i hälsa och livskvalitet.

Registerstudien har följt 5000 barn med cerebral pares (CP) födda 2006-2015 till år 2020. Studien visar att det finns en ojämlikhet i tillgången till personlig assistens.

Socioekonomiska skillnader i personlig assistans

Barn med cerebral pares (CP) vars föräldrar har hög utbildning beviljas personlig assistans i högre utsträckning än barn till föräldrar med kortare utbildning – trots att forskarna tagit hänsyn till barnens funktionsnedsättning och andra faktorer.

Studien bygger på nationella registerdata från åren 2006–2020 och omfattar barn med cerebral pares i Sverige. Forskarna undersökte om föräldrarnas utbildningsnivå hade betydelse för tillgången till personlig assistans.

Resultaten visar att barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning hade större sannolikhet att få personlig assistans än barn vars föräldrar hade kortare utbildning. Skillnaderna kvarstod även efter att forskarna justerat för bland annat barnets ålder, kön och graden av funktionsnedsättning.

Orsaker till ojämlikheten

Många frågor uppkommer vad skillnaderna beror på. Studien kan inte fastställa orsaken, men forskarna lyfter flera möjliga förklaringar.

Föräldrar med högre utbildning kan ha lättare att:

hitta information om LSS och assistansersättning,
förstå regelverket,
samla in medicinska underlag,
överklaga beslut och driva sina barns rättigheter.

Det betyder inte att barnens behov skiljer sig åt, utan att familjernas möjligheter att navigera i systemet kan göra skillnad på omfattningen av beviljad assistans.

Läs gärna mer från forskarna i artikeln nedan: Barn till högutbildade får mer personlig assistans från Lunds universitet.

Alla barn ska ha samma rätt till stöd och behoven ska styra

Personlig assistans ska enligt LSS beviljas utifrån individens behov, inte utifrån familjens utbildning eller socioekonomiska förutsättningar. Om tillgången till personlig assistans påverkas av föräldrarnas resurser riskerar barn med likvärdiga behov att få olika stöd.

Studien väcker därför viktiga frågor om rättssäkerhet och jämlikhet inom den personliga assistansen.

Inom LSS definieras behov utifrån individens rätt att uppnå goda levnadsvillkor och individens rätt att leva som andra trots funktionsnedsättningar.

Se nedan länk till Socialstyrelsens portal för Stöd inom funktionshindersområdet. I våras släpptes även rapporten Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2026, se länk nedan.

Behöver du hjälp med en ansökan om personlig assistans?

Att ansöka om personlig assistans eller assistansersättning kan vara en omfattande process. Det krävs ofta medicinska underlag, dokumentation av hjälpbehov och kunskap om hur lagstiftningen ska tolkas. Många gånger förändras behoven allt efter som barnet växer och utvecklas också.

Om du har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara värdefullt att få stöd genom hela ansökningsprocessen. Med rätt vägledning ökar möjligheten att barnets behov blir korrekt utredda och bedömda.

Tänk gärna på att kontakta stöd för anhöriga i din kommun, till exempel om det finns en eller flera anhörigkonsulenter i din kommun.

Om du är osäker på hur du ska gå tillväga – kontakta oss på Anhöriglinjen så försöker vi hjälpa dig vidare.

Läs mer

Barn till högutbildade får mer personlig assistans (öppnas i ny flik), Lunds universitet.

Ladda ner studien: Access to Personal Assistance by Parental Education Among Children with Cerebral Palsy in Sweden: A Register Study 2006–2020 (öppnas i ny flik), från SJDR.se

Socialstyrelsen: Stöd inom funktionshindersområdet (öppnas i ny flik).

Socialstyrelsen: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2026 (dokument öppnas i ny flik).

Läs också vår nyhet: Regeringen tillsätter Astrid Thornberg som nationell samordnare för funktionshinderspolitiken (öppnas i ny flik)

Missa inte Projektet Framtidsro, läs mer om projektet och ladda ner rapporten: Projektet Framtidsro lyfter föräldrars oro för framtiden (öppnas i ny flik).