Ring Anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

Anhörigriksdagen 2018

Glädje och gemenskap på årets anhörigriksdag

När vi ser tillbaka på årets Anhörigriksdag, den 20.e i ordningen, kan vi inte säga annat att det blev en succé. Men det började tufft. Stora störningar i tågtrafiken dagarna innan och sista-minuten avhopp från två (!) huvudföreläsare. Men då allt skulle sätta igång på tisdagen hade de allra flesta trotsat förseningar och inställda tåg och på något sätt tråcklat sig hela vägen till Varberg.

Christina Amundberg flyttades fram från ett av de parallella passen på onsdagen och hon lyckades fint i helsal där hon talade om Framtidsfullmakter och anhörigbehörighet. Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson från Nka och Martina Takter höll också sina föreläsningar som planerat.

Sedan följde en paneldebatt med representanter från samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet, som i sista stund tvingades lämna walk-over. Som en joker i leken hade vi bjudit in Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ och det visade sig vara gott för debatten som följde. Många tänkvärda inlägg och tillfällen för skratt, mycket tack vare utmärkt modererande av Lisa Syrén. Under dagen hade besökarna fått skriva ned sina frågor i Anhörigas Riksförbunds monter. Intresset var stort vilket även det gjorde debatten till den succé den blev.

Underhållningsinslagen var även de mycket uppskattade. Studieförbundet Vuxenskolan bjöd upp till Parkinsondans och Hallands Bildningsförbund visade Vem tar hand om mormor? – en sång och dansshow om verkligheten inom vårdsektorn.

Dag två inleddes med en fin och nära berättelse från Lisa Syrén om hennes pappas sista tid i livet. Lisa lämnade över talarstolen till Margareta Winberg som talade om utredningen kring framtidens socialtjänst som hon leder. Även hon fick svara på deltagarnas frågor. Enligt utvärderingen som alla fått fylla i efter Anhörigriksdagen så var detta ett av de absolut mest uppskattade inslagen. Läs Margaretas egna intryck i hennes egen text.

Sedan följde tre block med parallella seminarier och en avslutande stand-up show signerad komikern Eric Löwenthal. Lisa Syrén avrundade sedan på ett lika fint sätt som hon öppnat riksdagen ett drygt dygn tidigare. Tack Lisa!

Utställardelen blev även den mycket lyckad om man ska lyssna på utställarna själva. Nytt för i år var den separata delen bestående av ideella organisationer som för ett reducerat pris fick möjligheten att delta. Nytt var också den stora monter Anhörigas Riksförbund uppfört med bland annat fråga juristen Erik Ward och bokbord.

Vi på kansliet har nu börjat sammanställa utvärderingarna som kommit in och samtidigt satt igång planeringen inför nästa års riksdag. För det kan vi lova – vi kommer att ses igen i Varberg 2019!

Ibland behöver vi få göra saker som vi själva väljer och önskar för att vi ska orka vara anhöriga. Att anhöriga har rätt till sitt eget liv borde vara en självklarhet men idag är verkligheten ofta en annan. 

Hur stort behovet av egentid är är självfallet högst individuellt och varierar ofta över tid. Inget är rätt och inget är fel.

Under 2018 års Anhörigriksdag vill vi på Anhörigas Riksförbund belysa detta problem. Vi kommer ta reda på vilka produkter och tjänster som idag finns, för att sedan kunna ställa krav på vad som behövs i framtiden för att vi ska nå målet; Anhörig – med rätt till eget liv!

Anhörigriksdagen i Varberg är Sveriges största anhörigkonferens. Vi vänder oss till anhöriga, såväl politiker, tjänstemän, vård- och omsorgspersonal, frivillig- och intresseorganisationer, som till alla ni andra intresserade av anhörigfrågor. Vi lyfter aktuella och viktiga frågor inom anhörigområdet. Vi förmedlar den senaste kunskapen och ger dig möjlighet att nätverka. Vi vill inspirera och beröra.

Välkomna till två sprängfyllda dagar med kunskap, information och inspiration!

 

Programmet 2018

Anmäl dig här

Kostnad: 2-dagarsbiljett 3950 kr eller 1-dagsbiljett 2500 kr. Anhöriga som är medlemmar i Anhörigas Riksförbund/ Anhörigförening: 1500 kr.
Boende kan bokas i samband med anmälan.
Tolkstöd: Har du en hörselnedsättning/ hörapparat har du möjlighet att boka skrivtolk. Ta kontakt med den tolkcentral där du finns registrerad.
Utställare: Vill du/ni synas på Sveriges största anhörigkonferens? Kontakta Åsa Jansson på Anhörigas Riksförbund, 011-75000 eller asa.jansson@anhorigasriksforbund.se
Frågor kring anmälan och boende svarar Elisabet von Knorring, Bruket i Varberg, på:
073-7291886 eller elisabet@bruketvarberg.se
Övriga frågor: Anhörigas Riksförbund, 010-1557060 eller info@anhorigasriksforbund.se

I år får ni träffa, bland många andra:

Margareta Winberg

Framtidens socialtjänst

Margareta Winberg är Regeringens särskilda utredare för den översyn av socialtjänstlagen som skall vara klar i slutet av 2018. Hon kommer till Anhörigriksdagen för att tala om hur hon ser på framtidens socialtjänst och hur den ska utformas.

Tidigare har Margareta Winberg bland annat varit socialdemokratisk riksdagsledamot, statsråd samt Sveriges ambassadör till Brasilien


Niklas Altermark

Hur hamnade vi här? Om assistansnedskärningarna och hur de har motiverats

Niklas Altermarks föreläsning kommer att handla om den rådande situationen inom den personliga assistansen. Under de senaste två åren har över tusen människor förlorat sin assistans, samtidigt som rekordfå nyansökningar beviljas. Vilken politik har lett till den här situationen? Har vi anledning att tro på de argument som används för att rättfärdiga besparingarna? Vilka kommer konsekvenserna att bli? Altermark talar utifrån sin forskning om hur assistanspolitiken motiveras med föreställningar om fusk samt om hur dessa har skapats av ett antal statliga utredningar som använder en mycket tveksam metod. Under det senaste året har han varit en tongivande kritiker av regeringens åtstramningar.

Niklas Altermark är fil.dr och forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet


Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson

Anhöriga och anhörigstöd i ett livsloppsperspektiv

Minst två tonåringar i varje skolklass ger betydande hjälp, vård och stöd till en förälder eller närstående. Minst 100 000 i yrkesverksam ålder har gått ner i arbetstid p.g.a. att de ger hjälp, vård eller stöd till en närstående. Var fjärde person över 65 år ger hjälp, vård eller stöd till i första hand en partner. Nka presenterar resultaten från tre projekt som alla syftar till att utveckla evidensbaserat stöd till såväl unga, yrkesverksamma, som äldre anhöriga.

Elizabeth Hanson, FoU-ledare och professor, Nka
Lennart Magnusson, Verksamhetschef och docent, Nka


Wilhelmina Hoffman

Att inte själv bli patient

Att vara anhörig till en person med demenssjukdom innebär att hantera successiva förändringar i vardagslivet och i relationen. Ansvaret för hem, ekonomi och vårdkontakter tar tid och kraft. Orken tryter inte sällan så att tänka på den egna hälsan och välmående hamnar lätt i skuggan. Det kan dessutom upplevas som ett slag under bältet  när någon säger att man i denna situation också måste tänka på sig själv. – Hur ska det gå till!?

Wilhelmina Hoffman beskriver möten med anhöriga med olika behov av stöd och förmedlar råd och tips.

Under de 30 år som geriatriker Wilhelmina Hoffman arbetat med demensfrågor har hon träffat många personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Wilhelmina har bedrivit utbildning för vårdmedarbetare och anhöriga och är idag chef för Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum


Eric Löwenthal

Fadern – en standupshow i Faderns, sonens & Försäkringskassans namn

Att ha ett barn med grav utvecklingsstörning och stora fysiska funktionsnedsättningar betyder att man är förälder till ett älskat barn som aldrig växer upp. Förutom kampen mot Försäkringskassans stelbenthet och kommunala nedskärningar, så möts dessa föräldrar ofta av okunskap och fördomar. Nu har ståuppkomikern Eric Löwenthal gjort en föreställning om sitt och sonens liv.


Parallella seminarier

Under vår andra dag, 16 maj, kommer vi ha tre separata block med parallella föreläsningar.

Block 1

Stöd till anhöriga i livets slutskede 

Den sista tiden i livet är en viktig period i personens liv, särskilt för anhöriga. Hur den tiden har varit är något man ska leva med resten av sitt liv. Anhöriga betraktats ofta som en resurs i vården men blir sällan rådfrågade, utbildade eller tillfrågade om och hur de klarar vården. Under presentationen kommer olika stödformer att presenteras, baserat på relevant forskning och utveckling. Dessa riktar sig individuellt till anhöriga, till hela familjen eller till flera anhöriga till olika patienter arrangerad som gruppträffar. HUR stödet ges, VAD som förmedlas och till, eller av, VEM?

Joakim Öhlen, professor Göteborgs Universitet
Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka

Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet, två nya former av ställföreträdarskap

Föreläsningen går igenom regelverken kring de två nya ställföreskapen: framtidsfullmakter och anhörigbehörigheter som införts sedan 1 april 2017. Alla frågetecken kring de nya begreppen rätas ut. Vilka behörigheter har anhöriga när någon i familjekretsen blir sjuk om det inte finns framtidsfullmakt och innan god man eller förvaltare utses. Vem kan bli anhörigbehörig och vad kan man göra inom ramen för uppdraget? Vem kan granska vad en anhörig gjort? 

Christina Amundberg är socionom och har arbetat inom socialtjänsten i drygt 40 år. Christina har egen erfarenhet som anhörigvårdare och är idag verksam inom Funktionsrättsrörelsen hos Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.  

Hälso-sjukvårdens skyldigheter och barns rättigheter: Barnombud sätter fokus på anhöriga barn!

En föreläsning om varför vi ska uppmärksamma anhöriga barn och goda exempel på hur man kan göra det. Psykatrin Hallands målsättning är att alla föräldrar och deras minderåriga barn som berörs av HSL 5:7 ska erbjudas möjlighet att få information, råd och stöd. För att nå dit behövs kunskap, rutiner och ledningens stöd.

Carita Carlsson är barnombud och sjuksköterska VPM Varberg, Anna-Karin Ljungblom är barnombud och kurator VPM Kungsbacka. Aslak Iversen är verksamhetschef  för psykiatrin Halland, öppenvården.

Anhörigstöd i Upplands-Bro kommun

2010 utvecklades ett program i Upplands-Bro kommun för att nå personer med demenssjukdom så tidigt som möjligt. Mirjam Brocknäs berättar om vikten av att förebygga social isolering och ohälsa. Mirjam informerar även om hur kommunen arbetar med stödgrupper och om kampanjen ”demensvän”- en utbildningsinsats med syfte att sprida kunskap om sjukdomen.

Block 2

Apps for Carers- A4C

I det internationella projektet Apps for Carers görs en kartläggning av appar som vänder sig till anhöriga. Resultatet presenteras i en app som också innehåller enkel information om hur appar kan användas av anhöriga. Under seminariet presenteras projektet och vi får en demonstration av slutprodukten, appen A4C.

Pauline Johansson, forskare och möjliggörare vid Nka

Försäkringskassan informerar

Försäkringskassan informerar om två nya ersättningar inom socialförsäkringen, Omvårdnadsbidrag och Merkostnadsersättning, som kommer att införas från och med november 2018 och ersätta vårdbidrag och handikappersättning. Särskild vikt kommer att läggas vid förändringar samt övergångsregler.

 Susanne Lövgren är partnerstrateg inom Försäkringskassan

Att bli en fullt fungerande vuxen – med samhällets hjälp

Daniel hade aldrig blivit den han är idag, utan stöd och hjälp – både av sin mamma men också av samhället. Kerstin hade aldrig orkat vara så stark om hon tvingats ta allt ansvar ensam. En föreläsning från verkligheten, ur två perspektiv

Kerstin och Daniel Nyberg, Optimal Potential npf

Gott liv – för alla

När ett barn föds med en komplex funktionsnedsättning involveras många olika aktörer inom vård och omsorg. Beroende på vilket stöd barnet, syskon och föräldrar får, påverkas möjligheterna till ett gott liv – för hela familjen. Med workshops för professionella och anhöriga vill Anna Pella och Lotta Frécon, mammor till varsitt barn med flerfunktionsnedsättning, skapa en mötesplats för samtal och reflektion kring vad familjer behöver för att kunna leva ett gott liv. www.gottlivforalla.se

Anna Pella, är journalist och författare till ”När du ler stannar tiden”. Lotta Frécon är pedagog och projektledare.

Block 3

Vägledande samspel – en röd tråd för samverkan och hållbart föräldrastöd över tid

Genom en gemensam utbildningssatsning över förvaltningsgränserna och MVC/BVC erbjuder vi grupper och individuellt stöd till föräldrar med olika behov. Utgångspunkten är det gemensamma förhållningssättet som vi hämtar ur programmet Vägledande samspel/ICDP som vilar på FNs barnkonvention. Vi skräddarsyr grupper för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och grupper där föräldrarna har egen psykisk ohälsa. Välkommen att följa vår resa! 

Eva Lethonen är anhörigsamordnare i Forshaga Kommun

Ännu mer – svaret på hur mycket man ska orka som anhörig till en med NPF

Som anhörig har man inte något annat val än att orka, oavsett hur trött man är. Och därefter måste man orka lite till…

Susanne Sela är ensamstående mamma till tre barn, varav två har diagnosen NPF. har Susannes vardag är som i en berg- och dalbana där hon stundtals får hålla i hårt för att inte ramla ur vagnen. Ännu hårdare har hon fått hålla i sitt barn för att inte tappa taget om honom. 

Karins dröm

När Karin Jäverdal var 49 år drabbades hon av sin första stroke. 15 år senare hoppade hon ut ur en helikopter med Östersunds fallskärmsklubb. Lyssna till Karin Jäverdal, 66 år när hon berättar om livet, familjen och betydelsen av rehabilitering. Hon har varit en av deltagarna i rehabiliteringsprogrammet RAS, Reaktivering i samverkan, som också såg till att Karins dröm blev verklighet.

Hej! Det var längesen…

Syskonen Caroline och Beatrice ”Bea” Andersson berättar om en uppväxt tillsammans med en aggressiv alkoholist och med psykisk ohälsa ständigt närvarande inom familjen. Med sin film ”Hej! Det var längesen” vill de bryta de tabun som råder kring ämnet. Ensam är inte stark.

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig avses en person som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som behöver det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

   Läs mer

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige
Bli medlem

Bli medlem

Med anhörig avses en person som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som behöver det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer