Hur påverkar anhörigomsorg arbetsliv, hälsa och välfärd?
På Vårdarenan 2026 diskuterar Anhörigas Riksförbund en av vårdens mest akuta framtidsfrågor. Martina Takter, kanslichef, deltar med sin expertis inom området.
Martina Takter samtalar med Maria Nilsson, PhD, sjuksköterska, verksamhetschef, Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA).
Programpunkten lyder: Orkar anhöriga bära den nära vården?
Anhörigas Riksförbund vill omformulera frågan för det är inte anhörigas ansvar att bära vården.
Det finns ingen lagstiftning som säger att anhöriga ska ansvara för vården, varken inom den nära vården eller annan vård. Vem har egentligen ansvaret för vård och omsorg i Sverige?
Läs mer här om Anhörigas Riksförbunds deltagande på Vårdarenan 2026 (öppnas i ny flik)
Anhörigomsorg, en ohållbar ekvation i framtidens vård
På Vårdarenan 2026 samlas beslutsfattare och professionella för att diskutera vårdens största utmaningar. En av de mest akuta frågorna är anhörigas roll i vård och omsorg och var gränsen egentligen går.
Det juridiska ansvaret för anhöriga som omvårdnadsgivare avskaffades redan 1956. I dag finns endast ett lagstadgat ansvar för vårdnadshavare att ta hand om minderåriga barn. Trots detta ser vi en utveckling där anhöriga i praktiken förväntas ta ett allt större ansvar.
Välfärden förskjuts till hemmet
Sverige har i dag ett av Europas lägsta antal vårdplatser, och antalet har minskat stadigt under de senaste 20 åren. Samtidigt har omställningen till nära vård pågått i över ett decennium, med start i statliga utredningar från 2017.
Konsekvensen? Vård och omsorg flyttas allt mer till hemmet – och till anhöriga.
Men detta är inte ett uppdrag som kan eller ska påtvingas. Att vara anhörig måste vara ett frivilligt åtagande, inte en nödvändighet för att systemet ska fungera.
En omöjlig kombination: arbetsliv, pension och omsorg
Samtidigt som kraven på arbetsmarknadsdeltagande ökar, pensionsåldern höjs och bidragssystemen stramas åt, förväntas människor ta ett omfattande omsorgsansvar.
Hur ska det gå ihop?
- Full närvaro på arbetsmarknaden
- Ett allt längre arbetsliv
- Ett växande omsorgsansvar
Det är en ekvation som inte håller.
En växande folkhälsokris
Statistik visar att:
- Var femte till var sjätte vuxen i Sverige är anhörig
- Var tredje person över 65 år påverkas av en omsorgssituation
- Cirka 7 % av unga har omsorgsansvar, enligt studier från Göteborgs universitet
- 3 % av unga stannar regelbundet hemma från skolan på grund av detta
Det här är inte en enskild fråga för vården. Det här är en folkhälsofråga.
Systemfel eller enskilda händelser?
Det handlar inte om enstaka situationer:
- Anhöriga som uppmanas ta hem patienter från sjukhus
- Samtal från omsorgspersonal som förutsätter att anhöriga rycker in
- Indragen assistans som lämnar familjer utan stöd
- Barn som inte får rätt stöd i skolan
- Äldre som inte får hjälp när insatser uteblir
Det här är symptom på ett system som inte längre håller.
Välfärden är i kris.
Vi behöver definiera ansvar
Frågan är inte om anhöriga vill hjälpa – det vill de flesta.
Frågan är hur mycket de ska behöva bära.
Om utvecklingen fortsätter i samma riktning riskerar vi inte bara att överbelasta anhöriga, vi som samhälle riskerar även att skapa en bredare ohälsa som får konsekvenser i flera generationer.
Det är därför Anhörigas Riksförbund deltar och lyfter denna viktiga fråga som inte går att blunda för på Vårdarenan 2026 – och vi kommer att fortsätta att rikta ljus på frågan även i den nationella politiska debatten.
Läs mer om Vårdarenan 2026 här (öppnas i ny flik)
Läs mer om Nationellt Kompetenscentrum anhöriga här (öppnas i ny flik)
