Ring anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

Anhöriglinjen fyller 10 år

Anett Karlsson har en lång bakgrund inom Anhörigas Riksförbund. De senaste två åren har hon varit verksamhetsansvarig för Anhöriglinjen som är ett av förbundets viktigaste och mest profilerade åtaganden. Men hon har jobbat med den till och från i alla år.

– Som verksamhetsansvarig ser jag till att Anhöriglinjen fungerar – att det finns volontärer, jag rekryterar nya, ser till att någon svarar när det ringer, lägger scheman, handleder och
utbildar. Jag fungerar helt enkelt som arbetsledare. Jag svarar också själv i telefon och på mejl, berättar Anett.

Medmänskligt stöd och råd
Hon beskriver Anhöriglinjen på ett väldigt fint sätt när jag frågar vad hon säger till någon som inte vet vad den är:
– Anhöriglinjen är en telefonlinje för medmänskligt stöd och råd för anhöriga. Jag jämför den oftast med Bris.

Varför behövs den?
– För att anhöriga ska kunna ringa och prata om sin egen situation, som oftast inte är prioriterad i andra sammanhang, varken i kommuner eller regioner. Idag känner sig tyvärr många anhöriga åsidosatta av samhället. Andra stödtelefoner arbetar oftast utifrån en diagnos, men här behöver det inte finnas nån diagnos. Samtalen handlar ofta inte om diagnosen utan om de anhörigasutsatthet, och att de kan ha svårt att hitta rätt när det är diagnosrelaterat.
En viktig del av Anetts uppdrag är de återkommande handledningstillfällen som hon har med volontärerna en gång i veckan. Då finns bland annat tid att diskutera saker som har hänt och
dela erfarenheter.

Rådgör om samtal man har haft
– Jag skickar också ut om det kommit nån ny forskning på anhörigområdet så att vi kan prata om den. Men det handlar mycket om att få rådgöra med varandra om samtal man har haft: ”Så här svarade jag, hur tänker ni?” Vi lär oss otroligt mycket av varandra. Jag finns också alltid tillgänglig om det är något man behöver prata om. Några volontärer har också byggt upp ett eget nätverk där de kan kontakta varandra. Vi har även en Messenger-grupp, säger Anett.

Volontärerna utbildas
På onsdagarna förekommer även utbildning med bland andra Beata Terzis. Martina Takter har föreläst om den kartläggning av kommunernas anhörigstöd hon genomförde. Projekt
Trialog, som drivs av Bräcke Diakoni har medverkat. Kronans Apotek återkommer regelbundet. Volontärerna har även utbildats i LSS-lagen.

Med på diskussionsstadiet

Anett Karlsson var med redan när Anhöriglinjen var i sin tidigaste linda – en diskussionspunkt på en dagordning som sen utmynnade i ett tidsbegränsat projekt. Det var 2009 och uppdraget gick ut på att starta en nationell stödlinje för anhöriga i projektform. Anhörigas Riksförbund tog sig an uppgiften med hjälp av medel från dåvarande Hjälpmedelsinstitutet, som hade ett regeringsuppdrag om teknik för äldre.

– Tanken var att testa olika nya innovativa tekniker, som bildtelefoni, mms, sms och annat man höll på att utveckla. Förbundet skulle vara en neutral part att samarbeta med och det har vi hållit fast vid genom åren i alla sammanhang. Oss kan anhöriga kontakta utan att vi tar parti för någon, förklarar Anett.
Dåvarande förbundsordförande Åke Fagerberg och kanslichefen Mailis Lundgren var två av de drivande krafterna inom Anhörigas Riksförbund i arbetet med att sjösätta och implementera den nya stödlinjen. Man samarbetade även med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) som tidigare deltagit i ett liknande europeiskt projekt om att skapa en kontaktmöjlighet för anhöriga. Ur regeringsuppdraget om teknik för äldre växte så Anhöriglinjen fram.

Hoppas på fler språk
Anhöriglinjen drivs av frivilliga, volontärer, runtom i Sverige; från Skåne i söder till Hälsingland i norr. De talar svenska, engelska och finska. Just finska är nytt för i år och erbjuds två dagar i veckan, tisdag och torsdag eftermiddag. Anett hoppas på att fler språk ska tillkomma i framtiden. Det finns även någon tysktalande volontär.

Ständigt behov av fler volontärer
Idag hjälper 22 volontärer till med att svara när det ringer, men det finns ett växande behov av fler intresserade.
– Det finns ett ständigt behov eftersom vi strävar efter att utöka öppettiderna för att kunna möta de anhöriga när de kan. Den som har ett par timmar över är hjärtligt välkommen att höra av sig. Det är så otroligt givande, säger Anett.
Nya volontärer får en introduktionsutbildning i hur tekniken fungerar och i samtalsteknik. Anett berättar att ett förhållningssätt för samtalen är ”Anhöriglinjens 4 H”: Hålla ut, Hålla i, Hålla om och Hålla tyst.
– Det handlar ofta om att låta människor prata till punkt.

Varierande bakgrund
Volontärernas formella bakgrund varierar. I den nuvarande styrkan finns allt från psykologer och läkare till arbetsterapeuter och sjuksköterskor. En kompetens de tar med sig in i Anhöriglinjen.
Den som ringer behöver aldrig vara orolig för att behöva uppge vem man är. Allt sker anonymt, även volontärerna är anonyma. Några frågor ställs inte heller till den som ringer för att garantera anonymiteten. Den statistik som ändå förs handlar om att notera kön, ungefärligt åldersspann som volontären bedömer det, uppringarens relation, den närståendes problematik och vad samtalet gav; exempelvis råd och vägledning eller information om vart man kan vända sig för att få ytterligare stöd.
– Ofta tycker man att den närstående inte får det stöd den behöver eller har rätt till, utan bara bollas mellan olika instanser. Som anhörig vet man många gånger inte hur man ska hjälpa, säger
Anett.

Psykisk ohälsa dominerar
Statistiken visar att samtalen till Anhöriglinjen speglar tidsandan och samhällsutvecklingen. I början ringde många som ville prata om äldreomsorgen eller hade en svårt sjuk närstående med till exempel en cancerdiagnos. Trenden under 2021 är att samtalen om psykisk ohälsa fortsätter att öka, och hittills har uppgått till 80%. Man har även sett att åldern på de som ringer har sjunkit. De flesta är i arbetsför ålder, under 65 år.
– Anhöriglinjen är som ett öra mot rälsen om tillståndet i anhörigsverige. Samtalen om psykisk ohälsa började komma redan innan det blev en stor samhällsfråga, säger Anett.

Stor utveckling på tio år
På de tio år som gått har stödlinjen självklart utvecklats på många sätt, inte minst med längre öppettider och fler volontärer.
– I början fanns det inga volontärer utan den som svarade var anställd och skötte Anhöriglinjen på kontorstid, berättar Anett.
Sen i våras är linjen öppen även på söndagskvällar och ytterligare utökning är planerad. Man har heller inte lunchstängt som tidigare.

020-numret en milstolpe
Även tekniken under huven har utvecklats sedan 2011. En milstolpe som stärkte Anhöriglinjen och även den personliga integriteten var när man fick ett så kallat 020-nummer. Till sådana är det alltid gratis att ringa, vilket är en stor fördel.
– Det är dessutom helt anonymt att ringa till ett 020-nummer. Samtalen registreras ingenstans, förklarar Anett.

Införandet av en särskild telefonväxel lite senare gjorde att volontärerna inte längre var tvungna att sitta i en särskild lokal och svara utan kan göra det från bostaden eller var som helst.
I jämförelse med andra nationella stödlinjer är det även lättare att komma fram till Anhöriglinjen. Den genomsnittliga svarstiden är 23 sekunder. Det går även att be om att få bli uppringd.
– Volontärerna är snabba på att svara. Nånting som de som kommer fram ger uttryck för är ofta att ”jaha, är det en röst som… menar du att jag kan prata nu? Behöver jag inte knappa? Behöver jag inte vänta?”
Även om volontärerna inte får någon ersättning för sina insatser så kostar det att driva en nationell stödlinje. Det är bland annat kostnader för teknik, handledning och utbildning. Även telefonkostnader tillkommer. 020-numret är gratis att ringa till och samtalen bekostas istället av Anhörigas Riksförbund. Anhöriglinjen finansieras sen några år tillbaka av verksamhetsmedel
från Folkhälsomyndigheten.

Fått offentligt erkännande

Även om det tagit tid att etablera Anhöriglinjen i det offentliga så tycker Anett Karlsson att verksamheten fått den status och betydelse som den förtjänar:
– Det är ett erkännande för oss att Folkhälsomyndigheten bidrar med så mycket medel som de gör. Vi får även många hänvisningar till oss från folk som ringt 1177, och från polisen och sjukvården.
Under de kommande tio åren hoppas Anett på kraftigt utökade öppettider och nämner klockan 9-21 som ett möjligt scenario.
– Jag ser också en utvecklingspotential i att sammanfoga Anhöriglinjen och Anhörighandboken. Svaren på de frågor som kommer upp i samtalen ska också finnas i Anhörighandboken. Anhöriglinjen ska vara den självklara kunskapsförmedlaren om anhörigskap.

 

Artikel tagen från Vi Anhöriga nr 3/2021. Text och foto: Michael Nystås 

 
Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig menar vi den som stöttar en medmänniska som behöver hjälp med att klara sin vardag.

   Läs mer

Bli medlem

Bli medlem

Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktions-nedsättning inte klarar av vardagen på egen hand.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer