Ring anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 12.00, 13.30 - 15.00
Onsdag 19.00 - 21.00

Allt färre anställda i kommunernas anhörigstöd

I dagarna offentliggör Anhörigas Riksförbund den kartläggning av svenska kommuners stöd till anhöriga som förbundet genomförde under 2019. Studien visar bland annat att personalresurserna som Sveriges kommuner avsätter för att stödja anhöriga har minskat sedan 2014.
– Resultat pekar på att det idag är färre kommunanställda som arbetar specifikt med stöd till anhöriga jämfört med tidigare undersökningar, säger Martina Takter som är projektledare för studien.

Nästan var femte vuxen i förvärvsarbetande ålder i Sverige stödjer, hjälper eller vårdar i någon omfattning en närstående som lider av långvarig sjukdom, ålderdom eller funktionsnedsättning. Omvårdnaden är ofta både tidskrävande, fysiskt och psykiskt påfrestande, särskilt om den närstående saknar hjälp från samhället.

För tio år sedan, 2009, utökades socialtjänstlagen, SoL 5 kap 10§, med tillägget att kommunernas socialnämnder har en skyldighet att erbjuda någon form av stöd för att underlätta för anhöriga. Stödet kan se olika ut beroende på fall, men vanligast är möjligheten att träffa andra personer i liknande situationer eller stödsamtal.

Under de efterföljande fem åren efter ändringen i socialtjänstlagen låg uppföljningsansvaret på Socialstyrelsen som genomförde studier och undersökte till vilken grad lagändringen efterföljdes av kommunerna, men sedan 2014 har inga uppföljningar gjorts. Anhörigas Riksförbund ansökte därför om medel för att, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, göra en kartläggning av kommunernas stöd till anhöriga.

Resultatet är en studie som publiceras av Anhörigas Riksförbund den 28 februari 2019.
– Det är en pilotstudie som ska ligga till grund för en långsiktig utvärdering av hur kommunernas förvaltningar tillämpar ett anhörigperspektiv i sina verksamheter och vilka konkreta stödformer som erbjuds. Det är viktigt att följa, men det är tråkigt att det är en frivilligorganisation som behöver göra detta. Man kan se det som en indikation på hur den här frågan behandlas av staten, säger Martina Takter.

Trots att frågorna i Anhörigas Riksförbunds enkätstudie skiljer sig en del från de i Socialstyrelsens undersökning 2014 kan vissa slutsatser ändå dras. Mest anmärkningsvärt är att personalresurserna som Sveriges kommuner lägger på stöd till anhöriga har minskat. I undersökningen från 2014 uppgav 54 procent av kommunerna att det fanns en kommunalt anställd som arbetar med utveckling av stöd till anhöriga inom kategorin familj- och individomsorg. För anhöriga till personer med funktionsnedsättning var siffran 82 procent och för anhöriga till äldre hela 91 procent.

I den nya studien har det inte gjorts samma åtskillnad mellan de olika målgrupperna, och frågan har ställts till kommunens enskilda förvaltningar. Resultatet indikerar att det är betydligt färre som arbetar specifikt med anhörigfrågor, omkring 50 procent av förvaltningarna uppger att det finns en anställd som jobbar med stöd till anhöriga under mer än 25 procent av sin arbetstid.
– Det finns en viss felmarginal. En del kan ha svarat för just sin förvaltning medan andra kan ha uppgett huruvida det finns någon inom kommunen som arbetar mer än 25 procent av tiden med stöd till anhöriga. På frågan om det finns någon som arbetar 25 procent eller mer, specifikt med strategiska frågor kring stöd till anhöriga svarar 29 procent att de har det. Oavsett hur svaren tolkas så kan man konstatera att antalet personer har minskat. Men vad som är anledningen till det är svårt att svara på, säger Martina Takter.

Martinas förhoppning är att studien ska leda till en diskussion om anhörigas situation och vad de kan förvänta sig av samhället. Enligt den nuvarande lagstiftningen ska kommunerna se till att enskilda individer får en skälig levnadsnivå genom att tillgodose individuella behov. Trots det läggs en stor del av ansvaret på anhöriga, vilket ser ut att öka. I samband med att budgeten presenterades under hösten 2019 uppgav socialminister Lena Hallengren att regeringen kommer tillsätta en utredning för att forma en nationell strategi i syfte att ge ökat stöd till anhöriga, en utredning som nu inletts.

Läs hela rapporten från kartläggningen här

Lars Tegermark
Anhörigas Riksförbund

 
Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Det finns 1,3 miljoner anhöriga i Sverige

Med anhörig menar vi den som stöttar en medmänniska som på behöver hjälp med att klara sin vardag

   Läs mer

Bli medlem

Bli medlem

Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktions-nedsättning inte längre klarar av vardagen på egen hand.

   Läs mer

Anhörigas rättigheter

Anhörigas rättigheter

Anhörigföreningarna arbetar med en mängd olika saker på lokal nivå. Det kan bland annat handla om att stötta anhöriga, ordna olika aktiviteter och påverka lokala politiker.

   Läs mer

Anhörighandboken

Anhörighandboken

Anhörighandboken är ett teoretiskt och praktiskt verktyg för alla som vill veta mer om anhörigvård och anhörigstöd.

   Läs mer