Startsida > vad-vi-gor > Anhörigriksdagen 2017

Anhörigriksdagen 2017

Program för Anhörigriksdagen den 9-10 maj 2017

 Filmer från Anhörigriksdagen

 

Föreläsare

 

Mindful Tapping

Under Anhörigriksdagen kommer de deltagare som vill få uppleva Tap Out Daily, den enklaste modulen i Mindful Tapping. Ann-Sofi Forsberg och  Kjell Forsberg från Center för Energipsykologi i Norden, kommer att demonstrera detta forskningsbaserade koncept med metoder för träning av limbiska systemet. Syftet med Mindful Tapping är att förändra tankar, känslor, smärta samt stress- och traumadrivna besvär.

I Mindful Tapping lär du dig att använda tapping (beröring) tillsammans med ett
fokus inåt i kroppen för att reglera ditt autonoma nervsystem.
Med hjälp av det påverkas hjärna och nervsystem på specifika sätt som gör att du dels
skapar balans för stunden och dels påbörjar en transformering av gamla stress- och
reaktionsmönster (minneskapslar). Övningarna gör därför ditt autonoma nervsystem både
mer balanserat och mer stresståligt.

Genom att förstå hur vi mår, om vi är stressade eller lugna, så blir det begripligt att vi faktiskt kan påverka vårt humör och våra känslor genom att göra något aktivt med kroppen.

 

Bra omsorg för alla – en bärande del av samhällsbygget

HUVUDFÖRELÄSNING

Åsa Regnér, Barn- äldre- och jämställdhetsminister.

 

 

 

 

 

 

 

 

Karlstads kommun – Anhörigstöd på rätt sätt?

Karlstads kommun har gått ut med att de vill bli bäst i Sverige på anhörigstöd. Marléne Lund Kopparklint, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Karlstads kommun, kommer tillsammans med några kollegor att berätta om hur kommunen arbetar med anhörigstöd i dag och hur de vill utvecklas framåt.

Marléne Lund Kopparklint, ordförande vård- och omsorgsnämnden,
Karlstad samt representanter från verksamheten.

 

 

 

 

 

 

Arvssynden

En föreläsning om skuld och skam och hur det är att vara förälder till en missbrukare. Både Leffe Winbladh och Peter Jacobsson har egen erfarenhet av missbruk och berättar här om hur svårt det kan vara att som förälder tvingas uppleva hur ens barn hamnar i ett eget missbruk. ”Hur kunde det gå så, vad gjorde vi för fel? Skulden och skammen pockar på uppmärksamhet, vad kan man göra åt detta?”
Leffe och Peter berättar också om hur de gjort för att hjälpa sina barn.

Leffe Winbladh och Peter Jacobsson bildade föreningen VågaVa 1999. Genom föreningen arbetar de för att hjälpa andra människor till ett liv utan droger.

 

Barn som anhöriga – barnrättsstrategerna har ordet

Hässleholms barnrättsstrateger berättar om hur kommunen arbetar för att uppmärksamma barn som anhöriga. Föredraget innehåller bland annat presentation av Blandat Lärande Nätverk i nordöstra Skåne och om samarbete kring LOTS-modellen/SIP.

Kristina Kjellqvist är specialpedagogisk samordnare på Centrala Barn- och Elevstödsenheten i Hässleholm.
Stina Lindén är anhörigstrateg med ett förvaltningsövergripande uppdrag inom omsorgen, socialtjänsten och barn och utbildningsförvaltningen.

 

Anhörig och doktor – på samma gång?

Som läkare behöver man ge svåra besked ibland, och man är van att hantera vårdens villkor och irrgångar. Men när man plötsligt är anhörig till någon som är svårt sjuk är det knepigt att veta vilken roll man ska ta. Det är inte alltid lätt att hitta ett sätt att förhålla sig till vården när man är medicinskt insatt, men dessutom själv emotionellt engagerad. Denna föreläsning speglar ambivalensen i att vara doktor och anhörig samtidigt, och frustrationen det kan leda till.

Sophia Rössner är ST-läkare i endokrinologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, där hon arbetar med patienter med diabetes och andra hormonsjukdomar. Sophia har disputerat inom forskning kring insulinkänslighet. Utanför sjukhuset ägnar hon sig åt familj och tre barn liksom löpträning, husrenovering och matlagning.  

 

 

Gräv där du står!

Oavsett vem eller var du är i anhöriglandet kan du behöva verktygen som underlättar för dig.
Vi erbjuder karta och kompass för att utveckla stödet till anhöriga.

Lennarth Johansson, Forskningsledare, Äldrecentrum, Stockholm
Mailis Lundgren, kanslichef på Anhörigas Riksförbund

 

Återhämtning – Visst är det möjligt!

– om vad jag som anhörig kan göra för att stötta någon med psykisk ohälsa!

De flesta människor som drabbas av svåra psykiska problem återhämtar sig, helt eller delvis. Att återhämta sig betyder inte att man nödvändigtvis är fri från alla symtom utan kan även innebära att man kan hantera dem och leva ett acceptabelt liv. Återhämtning från psykisk ohälsa är möjligt – med rätt stöd och rätt hjälp så ökas förutsättningarna. Men vad kan jag då som anhörig göra? Och vad innebär egentligen Återhämtning från psykisk ohälsa?

Jouanita Törnström jobbar som Återhämtningskonsult inom psykiatri i egna företaget med huvudsak föreläsningar från egna erfarenheter av svår psykisk ohälsa. Jouanita är även etablerad kursledare i Första Hjälpen till Psykisk Hälsa och har under 10 års tid jobbat för RSMH-utbildning med kurserna ibland annat Återhämtningsinriktat förhållningssätt och Bättre bemötande. Utifrån egna erfarenheten av psykisk ohälsa och sin egna kamp tillbaka till återhämtning och många möten med anhöriga så brinner Jouanita i dag för att förmedla kunskapen och hoppet om att återhämtning är möjligt.

 

Min resa fram tills i dag – som lillasyster till en storebror med en svår CP-skada från födseln

En personlig livsberättelse där Jessica delar med sig av sina egna erfarenheter om hur det är att vara lillasyster till en storebror med en svår CP-skada från födseln. Jessica beskriver en vardag som bland annat har inneburit ett utanförskap, en ensamhet, mycket skratt men som också har krävt ett visst mod. Som lillasyster har hon fram tills i dag behövt vara sin egen karta och kompass. En resa som för Jessica har inneburit en hel del utmaningar och som har varit med och format henne till den hon är i dag.

Jessica Lerner är diplomerad coach, inspiratör och eldsjäl. Hon är även lillasyster till en storebror med en svår CP-skada från födseln och jobbar därför i dag bland annat som anhörig personlig assistent.

 

 

 

Delaktighet och välfärdsteknologi

Välfärdsteknologi är kunskapen om digital teknik som kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet för personer med funktionsnedsättning.
Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behov. Det är viktigt att den teknik som utvecklas är tillgänglig för alla, utgår från tanken om universell utformning och att tillgången till teknik är lika oavsett var i landet en person bor.

Monica Rydén har under de senaste tio åren drivit olika utvecklingsprojekt inom kognitionsområdet på Myndigheten för delaktighet och Hjälpmedelsinstitutet. Monica har under 2015 och 2016 arbetat med ett regeringsuppdrag om teknik och innovationer för personer med kognitiv nedsättning. I samtliga projekt har användare, funktionshindersorganisationer och ett flertal olika aktörer ingått.

 

 

 

 

Föreläsning 1
Schizofreni – Den psykiska sjukdomen med så många olika ansikten

Christer kommer att prata om de senaste forskningsrönen kring schizofreni och vad som i dag anses vara orsaken till att cirka en procent av befolkningen drabbas av denna allvarliga psykiska sjukdom. Betydelsen av ärftliga mekanismer belyses och vi får lära oss hur sjukdomen visar sig hos den drabbade individen under olika skeenden i livet.
Avslutningsvis belyses olika behandlingsformer samt sjukdomens prognos.

Föreläsning 2
”Jag är inte arg på dig – Behöver bara vara lite för mig själv och en dag kommer ju allting att bli som vanligt igen”

Föredraget beskriver hur Christer under drygt 30 år har hanterat de olika problem och frågeställningar som han ställts inför som nära anhörig till en som drabbats av kronisk psykisk sjukdom.
Trots att Christer är enda syskonet så upplever han sig som ensambarn då brodern Lars brutit all kontakt med sin omgivning, ett uttryck för hur sjukdomen tagit över hans liv på ett destruktivt sätt.

Christer Thernfrid är leg. läkare och specialist i klinisk neurofysiologi med inriktning på preventiv medicin, sömn och stressfysiologi.

 

1+1=3

Hur går det ihop?

I stödet till anhöriga behövs vi alla. Låt dig inspireras av hur samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer skapar ett mervärde för alla inblandade. I seminariet får du ta del av den nya webutbildningen ”Anhöriga i fokus – Samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer” som är ett praktiskt redskap där alla de goda krafterna tillvaratas.

Marianne Falås, frivillig, fd rådgivare sociala verksamheter Röda Korset
Gunilla Matheny, distriktssköterska, pedagog och uttryckande konstterapeut
Mailis Lundgren, Anhörigas Riksförbund
Paul Svensson, utbildningskoordinator Nationellt kompetenscentrum anhöriga

 

Med kikare, karta och kompass i anhöriglandet

HUVUDFÖRELÄSNING

På spaning åtta år efter en kommunal skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga -hur är läget? Går utvecklingen framåt, bakåt eller i cirklar?

Följ med på en vandring i anhöriglandet och se om riktningen ligger klar och om den verkligen för oss dit vi vill komma.

Lennarth Johansson, Forskningsledare, Äldrecentrum, Stockholm

 

 

 

 

 

 

E-lärande – resurser för stöd till anhöriga, frivilliga och personal

Den digitala utvecklingen erbjuder många möjligheter. Under presentationen kommer trender nationellt och internationellt att presenteras. Olika former av e-lärande som webbkurser, webbinarier, stödgrupper på nätet och appar kommer att demonstreras. Vidare kommer utmaningarna med digitalisering att behandlas och diskuteras.

Presentatörer: Elizabeth Hanson, FoU-ledare och professor och Lennart Magnusson, verksamhetschef och docent. Båda från Nka och Linnéuniversitetet.

 

Stöd till yrkesverksamma anhöriga – vilket stöd upplevs värdefullt

Många anhöriga ger hjälp, stöd och vård till en närstående vid sidan av sitt arbetsliv. För att kunna göra detta behövs stöd på olika sätt. Hur kan detta stöd se ut? I föreläsningen presenteras resultat från en studie kring vad yrkesverksamma anhöriga upplever och skattar som värdefulla stöd. Med detta som grund resoneras kring hur man kan gå vidare och utveckla anhörigstöd. Speciellt fokus riktas mot användningen av Informations- och kommunikationsteknologier (IKT).

Stefan Andersson är specialistsjuksköterska inom vård av äldre, projektmedarbetare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) samt doktorand inom vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö.

 

 

 

 

Hur stödjer vi anhöriga till personer med psykisk ohälsa

Goda exempel och samlat kunskapsmaterial om bemötande och stöd till anhöriga. Ingrid Lindholm, projektledare och Jenny Lindström, kommunikationsansvarig från Anhörigprojektet kommer att presentera aktiviteter och insatser som stödjer och hjälper anhöriga till personer med psykisk ohälsa. De har bland annat tagit fram en handbok för anhörigkonsulenter, lanserat en kampanj i sociala medier ”vem hjälper den som hjälper”, presenterat en film för yrkesverksamma, anordnat konstkurs för anhöriga, anhörighelger med mera.

 

 

 

Samordning – det svåraste och det viktigaste

HUVUDFÖRELÄSNING

En föreläsning om hur det kommer sig att den svåraste, mest komplexa och tidskrävande insatsen – samordning – ofta hamnar i knät på anhöriga. Efter en kartläggning av lagar och föreskrifter om samordning (det tar inte så lång tid) kommer jag att beskriva vad samordning innebär.
Och vad är SIP – Samordnad Individuell Planering?
Därefter vad både den enskilde, anhöriga och verksamheten vinner på att insatserna samordnas.
Sist – ett recept på hur man gör.

Lisa Andersson är verksam som föreläsare, handledare och författare. Hon fokuserar på att utveckla en kompetent organisation med fungerande former för dialog och samverkan. Lisa är anhörig inom äldreomsorgen sedan många år.

 

 

 

 

Kvalitet i äldreomsorgen ur ett anhörigperspektiv

Vården och omsorgen om äldre personer handlar om att se både långt och helt. Det innebär att kvalitet behöver definieras av flera parter där anhöriga är en del. All vård och omsorg behöver präglas av ett partnerskap. En trio med ömsesidig respekt – närstående, anhörig och personal. Susanne Rolfner Suvanto är utsedd till särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Utredningen lämnar sitt betänkande den 31 mars i år.

Susanne Rolfner Suvanto har lång erfarenhet av områdena vård och omsorg om äldre och om psykisk ohälsa. Hon har arbetat nationellt under många år, bland annat på SKL, Socialstyrelsen och Socialdepartementet, de senaste åren med att bland annat föreläsa och skriva om äldres psykiska ohälsa. Hon är även redaktör till boken ”Äldres psykiska hälsa och ohälsa – prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder”, Gothia förlag.

 

 

Varför pratade vi aldrig om att pappa hade en psykisk sjukdom?

HUVUDFÖRELÄSNING

Hasse Brontén växte upp med en pappa som hade diagnosen manodepressiv. Först många år senare har Hasse öppet berättat sanningen om hur hans pappa dog. Inte på grund av cancer som länge var den stående lögnen. Varför är det fortfarande lite tabu kring psykiska sjukdomar? Var går gränsen mellan personlighet och diagnos? På ett varmt men samtidigt mycket underhållande sätt berättar Hasse om sina erfarenheter och tankar kring att växa upp med en pappa som inte riktigt var som alla andra.

Hasse Brontén är komiker, konferencier, skådespelare, speakerröst, moderator och föreläsare.

 

 

 

När kriget är det enda jag minns

HUVUDFÖRELÄSNING

Traumatiska händelser påverkar oss på olika sätt beroende på när i livet de skedde och symptomen kan se olika ut i olika skeden i livet. Det är inte ovanligt att en person kunnat dölja och hålla undan symptom på posttraumatisk stress (PTSD) under sitt yrkesverksamma liv och utvecklar svårigheter först som äldre. Det naturliga åldrandet och minnessvårigheter accelereras av PTSD och risken att utveckla demens är högre hos traumatiserade. Att symptomen på demens och PTSD delvis liknar varandra gör det svårt att få rätt vård. Hur hjälper vi bäst traumatiserade äldre, och hur skyddar vi dem som utvecklar demens från att tvingas bära sina minnen hela livet?

Med utgångspunkt i sina patienter, traumatiserade flyktingar föreläser Frida Johansson Metso, leg psykolog och projektledare för Stockholmspsykiatrins kompetensutvecklingsprogram Flykt, exil och trauma.

 

 

Hjärnkraft och hjärnsvikt

HUVUDFÖRELÄSNING

Kunskap om hur hjärnan fungerar är ett viktigt redskap i mötet med våra medmänniskor. Särskilt viktigt är det i mötet med individer som har kognitiva nedsättningar då det ger oss redskapen för ett adekvat bemötande. Dessutom bidrar denna kunskap till självkännedom om hur vi själva fungerar vid tex stress.
Beata Terzis har mångårig erfarenhet av forskning och kliniskt arbete inom området Kognitiva sjukdomar. Hon är även medförfattare till boken ”Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt – en handbok i bemötande”, Gothia förlag. Henne föreläsning tar sin utgångspunkt i hur medarbetare och närstående på ett bättre sätt kan förstå och bemöta den som drabbas av kognitiva nedsättningar.

Beata Terzis, med. dr, leg. psykolog och sakkunnig i kognition inom Frösunda Omsorg

 

 

 

 

Om myndigheternas serviceskyldighet att vara dig till hjälp!

Vad kan du egentligen kräva av en myndighet som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommunen? Vad säger Förvaltningslagen?
Det är inte lätt att göra sin röst hörd, varken som anhörig eller som lekman i möten med stora myndigheter.
Här har du möjlighet att ta del av viktig information utifrån den lag som styr myndigheternas skyldighet att ge den hjälp du behöver!

Erik Ward, fd chefsjurist på Försäkringskassan och bland annat sakkunnig inom Socialförsäkringsfrågor lotsar oss igenom Förvaltningslagen med fast och tydlig hand!

 

 

 

 

Jag njuter så länge jag varar

HUVUDFÖRELÄSNING

Erik anser att blanda allvar med humor är ett av de bättre sätten att ta till sig lite tuffare utmaningar. Erik föddes med en av världens mer ovanliga sjukdomar och är sjuk än idag. Efter hundratals dagar bakom sjukhusets vita väggar har han lärt sig uppskatta de små sakerna i vardagen. Han har lärt sig optimera sin vardag för att få ut så mycket som möjligt av den trots en kropp som kämpar emot. Att lära sig skratta är bästa medicinen bara man varvar det med allvar och eftertanke, då utvecklas vi som personer och kan lättare göra något av de bekymmer som fyller vår vardag.

Erik Ståhl – inspirationsföreläsning om att älska livet oavsett hur tufft det kan vara

 

 

 



Jessica Falk underhåller på Bruket efter Anhörigriksdagen

På kvällen efter Anhörigriksdagens första dag, har man som deltagare möjlighet att äta middag på Bruket i Varberg. Under middagen kommer musikern och föreläsaren Jessica Falk att underhålla med sång och musik samt berätta om sin tuffa livsresa.

Om inspirationsföreläsningen Just Do It:

”Efter flera tragiska motgångar, befann sig Jessica Falk i en situation i livet där få trodde hon skulle komma igen. En dag tog hon beslutet att våga gå för sin dröm och ta tillbaks kommandot över sitt liv.

En stark vilja och en obeskrivbar passion för musik, har i dag tagit henne till Nashville där hon skapar och spelar in sin musik tillsammans med några av världens bästa musiker.

I inspirationsföreläsningen ”Just Do It” får du följa Jessicas resa från livets botten till Nashville. En resa om möten som förändrat livet, en resa om tillfällen som ändrat livet, om med- och motgångar. En resa om att själv kunna påverka sitt liv med tankekraft och järnvilja.

En resa om att göra sig själv stark.

Du kommer att bli inspirerad, peppad och målinriktad. Framför allt kommer du fundera över var du står just nu i ditt liv och vad du vill göra av det!”

Boka din plats till Anhörigriksdagen och middagen här

 



Utställare på Anhörigriksdagen 2017

 

 

 

 

Vi är en intresseorganisation som arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande tillstånd (samt deras familjer) – från spädbarnsålder till skola och arbete eller daglig verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

TRIXXA – Appen som är utvecklad för att förenkla samordning och kommunikation mellan brukare, anhöriga och leverantörer av t ex vård och omsorgstjänster.

 

 

 

Optimal Potential npf sprider kunskap och ger tips och råd, ur två perspektiv – både den anhöriges men också inifrånperspektivet.

Daniel är 24 år och har diagnosen Aspergers syndrom och Kerstin är hans mamma och är den som, ensamstående, har lotsat honom från en ganska stor problematik som liten till att idag vara en fullt fungerande vuxen, med både ambitioner, driv och en vilja att lyckas. Tillsammans håller de föreläsningar och workshops, men de har också skrivit en bok tillsammans – också den ur två perspektiv. Inspiration, kraft och ett antal nycklar som låst upp många av Daniels låsta dörrar är det som förmedlas – till både anhöriga, anställda och den som själv har en diagnos.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norlandia erbjuder individanpassade och kvalitativa tjänster inom förskolor, patienthotell och äldreomsorg. Med fokus på kundens förutsättningar, behov och önskemål utvecklar och realiserar vi dagens och framtidens tjänster med ett professionellt ledarskap och ett innovativt arbetssätt.

 

 

 

 

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft arbetar för att personer med förvärvad hjärnskada ska få god rehabilitering och stöd i sitt dagliga liv samt att anhöriga ska få stöd och information.
Grundtanken är att det inte ska spela någon roll var i landet man bor för att ta del av likvärdig omsorg. Verkligheten visar dock att anhöriga får kämpa för sin vardag och för att få det att gå ihop. Besök vår monter och hör mer om Hjärnkrafts tankar kring stöd till anhöriga och närstående.

 

 

 

JOYY – Den självbalanserande elrullstolen. Denna nyhet kan båda beskådas och provas på mässan men därutöver har Molico många smarta lösningar inom flytt och transport. Se samtliga produkter på www.molico.se där även katalog kan tankas hem.

 

 

 

Riksförbundet Attentions projekt ”Anhörigstöd” har som mål att sprida information om hur man kan stötta anhöriga och hur man själv kan få stöd som anhörig till en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

 

 

 

 

 

 

Med över 50 års erfarenhet arbetar vi på TENA ständigt med att utveckla och förnya vårt breda sortiment av produkter och tjänster inom kontinens- och hygienområdet. Vårt engagemang att förbättra kontinensvården för alla är det som har gjort oss världsledande på området.

I vårt samarbete med Anhörigas Riksförbund vill vi sprida kunskap om inkontinens och hjälpmedel samt stötta med information som förenklar den anhöriges situation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anhörigprojektet verkar för att förbättra anhörigas situation, oavsett vilken form av psykisk ohälsa det handlar om. För att göra det jobbar vi mot psykiatrin, politiker, media samt samverkar med intresseorganisationer inom psykisk ohälsa. Anhörigprojektet finansieras av Allmänna arvsfonden och drivs av Schizofreniförbundet och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som är ett nätverk bestående av tolv medlemsorganisationer.

 

 

 

 

Särnmark grundades redan 1992 av Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm. Det gör oss till en av de äldsta assistansanordnarna i Sverige, med över 20 års erfarenhet. Särnmarks assistansverksamhet kom till utifrån Mikaels egna erfarenheter som funktionsnedsatt och hans vilja till förbättring. Mikael och Cecilia är fortfarande ägare och starkt intressepolitiskt engagerade i verksamheten. Särnmark erbjuder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personlig assistans för personliga människor. Tänk så olika människor är – alla har vi olika saker vi behöver göra, och olika upplevelser vi längtar efter, olika platser vi vill besöka och olika människor vi tycker om att vara tillsammans med. För oss på Hela Sveriges Assistans är det kärnan i hela vår verksamhet och skälet till att vi finns. Alla människor ska få chansen att leva efter sin egen kompass, med eller utan assistans.

 

 

ZAFE – Det naturliga valet av anhöriglarm för tryggare vård i hemmet.

 

På Vardagas cirka 80 boenden runt om i Sverige erbjuder vi en äldreomsorg där varje dag är lika viktig. Hos oss möter du expertis och trygghet på varje äldreboende, korttidsboende och dagverksamhet. Våra 7 000 medarbetare arbetar med varje individs livskvalitet och trygghet i fokus. Vardaga ingår i företagsgruppen Ambea.

 

Somna erbjuder sinnesstimulerande hjälpmedel baserade på tyngd och tryck. Produkterna förbättrar livskvalitén hos användare med kognitiva funktionsnedsättningar eller sömnsvårigheter.

 



Nu är anmälan öppen!

Boka din plats här

Den 9-10 maj 2017 är det äntligen dags för Anhörigriksdagen! Boka din plats redan nu och få boka tidigt-pris på tvådagarsbiljetten.

Anhörigriksdagen i Varberg är Sveriges största anhörigkonferens. Här lyfter vi aktuella och viktiga frågor inom anhörigområdet, vi nätverkar, får ny kunskap och blir inspirerade såväl som berörda.
Temat för årets konferens är Anhörig – med karta och kompass.

Kartan ger bilden av hur omfattande och stora anhörigfrågorna är och hur de spänner över stora samhällsområden. Kartan anhöriga behöver ska tillsammans med kompassen underlätta för dem att hitta det de söker och finna svar på frågor och kontakter som behövs längs vägen.

Kompassen ska ange riktningen. Vart är jag på väg och vart vill jag komma som anhörig med mina frågor och behov? Hur hittar jag och får svar, kunskap och de kontakter jag behöver? Hur ställer jag in kompassen? Anhörigriksdagens föreläsningar går i alla väderstreck!

Nu har du chansen att boka din tvådagarsbiljett till ett rabatterat pris. Erbjudandet gäller om du bokar innan den 31 januari 2017.

– Även om programmet i sin helhet inte är satt ännu vågar vi lova inspirerande föreläsningar och seminarier med intressanta infallsvinklar på temat anhörigstöd, säger kanslichef Mailis Lundgren.

Anhörigriksdagen vänder sig till anhöriga, politiker, tjänstemän, vård- och omsorgspersonal, frivillig- och intresseorganisationer samt alla andra intresserade av anhörigfrågor.

Välkomna till två sprängfyllda dagar med kunskap, information och inspiration!

Säkra din plats

Anmälan till ”Sveriges största anhörigkonferens” i Sparbankshallen, Varberg, har nu öppnat.

Boka tidigt-pris på tvådagarsbiljett – deadline 31 januari: 3 450 kronor

Tvådagarsbiljett, efter den 31 januari: 3 950 kronor

Endagsbiljett: 2 500 kronor

Medlemmar i Anhörigas Riksförbund, eller i anslutna anhörigföreningar

till förbundet: 1 500 kronor.

Boka din plats här 

Sagt om Anhörigriksdagen

”Så nöjd med dagarna i Varberg”

”Mycket varm och trevlig stämning”

”Intressant och lärorikt! Mycket bra arrangerat!”

”Mycket nöjd med arrangemanget och föreläsarna”

”Mycket matnyttigt och tänkvärt för mig som jobbar med anhörigstöd i kommunen”


anhorigriksdagen-2017-datum

Anhörigriksdagen 9-10 maj 2017

Vad ett år går fort! Planeringen inför nästa års Anhörigriksdag är nu i full gång och det känns fantastiskt att det snart är dags för denna konferens igen.
Så boka in den 9-10 maj 2017 i kalendern. Då ses vi igen i Sparbankshallen i Varberg!

Anhörigas Riksförbund arrangerar årligen Anhörigriksdagen, en tvådagarskonferens där anhöriga i alla åldrar och situationer står i centrum. Till Anhörigriksdagen kommer vi för att mötas, samtala, lära och nätverka! Men främst kommer vi för att få ny energi och stärkt tålamod i det långsiktiga arbete som utvecklingen av anhörigstöd innebär. 



Filmer från Anhörigriksdagen 2016

 

 

Årets föreläsningar i pdf

Här kommer vi löpande att ladda upp årets föreläsningar så att ni alla kan ta del av dem. Det är föreläsarna själva som beslutar om de vill dela med sig av sitt material eller inte.

Inga-Britt Gudmundsson

Carolina Mattsén – spindeln i nätet

Forsakringskassan

Lennarth Johansson

Bräcke diakoni

Lisa Andersson – Man vill ju inte klaga

Gunilla Matheny – Handtag, famntag, klapp eller kyss

Beth Dahlrup

Hultsfred

Varje år anordnar vi Anhörigriksdagen, som är en mötesplats där anhöriga i alla åldrar och situationer står i centrum. Vi gör vårt yttersta för att inspirera och sprida kunskap om anhörigfrågor. Bland annat genom föreläsningar, workshops och mässutställning.

Anhörigriksdagen vänder sig till anhöriga, politiker, intresseorganisationer och tjänstemän eller andra som jobbar med anhörigfrågor.

Anhörigriksdagen är Sveriges största anhörigkonferens!

Anmälan

Programtider2

Huvudföreläsningar

Tidsresan

Gunilla M  Mailis_Lundgren_Anhorigas_Riksforbund_webb  image297Viktiga milstolpar längs vägen, både bakom och framför oss.

Vi gör en tidsresa tillsammans.

Lennarth Johansson, Forskningsledare Äldrecentrum, Stockholm, Gunilla Matheny, arbetat med anhörigfrågor sedan 1994, distriktssköterska, pedagog och konstterapeut samt Mailis Lundgren, Anhörigas Riksförbund


Metoder för att utveckla stöd till anhöriga

NKAlennartelizabeth (1)Partnerskap är grunden i att kunna utveckla ett
evidensbaserat stöd. För att nå framgång måste anhörigas eget perspektiv och önskemål bli hört och respekterat. Sätten att involvera anhöriga i utvecklingen varierar och det påverkar också resultatet. När anhöriga involveras i alla steg i utvecklingsarbetet, i planering, genomförande, utvärdering och förbättring uppnås de bästa resultaten.

Elizabeth Hanson, professor och FoU-ledare Nka

Lennart Magnusson, docent och verksamhetschef Nka


Man vill ju inte klaga… om att våga vara tydlig

Lisa anderssonSom anhörig hamnar man ofta i ett dilemma. Man
reagerar på situationer kring sin närstående; beslut som fattas, åtgärder som inte utförs som det bestämt, dåligt bemötande eller att alla verkar göra olika. Man känner ett ansvar att säga ifrån, men vet inte hur man ska göra det på bästa sätt. ”Klagomål” är ett starkt ord och då de flesta av oss har svårt att hantera konflikter så säger man kanske ingenting. Som personal kan det vara svårt att plötsligt bli konfronterad med frågor och synpunkter, kanske när man är på väg att göra något annat. Det är lätt att hamna i försvarsställning eller säga att man varit ledig. Som chef kan man hamna i kläm mellan sin vilja att brukare och anhöriga ska vara nöjda och samtidigt vara lojal mot personalen som man vet arbetar hårt för att göra ett bra jobb. Föreläsningen ger exempel på situationer som kan uppstå och hur de kan leda till konflikter och ont i magen för alla inblandade. Ett steg i rätt riktning är att våga vara tydlig, en enkel metod för att framföra och ta emot ett budskap på ett konstruktivt sätt.

Lisa Andersson


Kärleken blev mitt vapen

soheila forsHon växte upp som adelsflicka i Iran, blev gerillasoldat, gifte sig mot familjens vilja, misshandlades, bodde på kvinnohus i Göteborg, mötte Gud, gifte sig med en svensk man, byggde upp Te-husrörelsen och Sveriges största boende för människor utsatta för hedersvåld. Hon skrev en bok om sitt liv som är den mest utlånade boken i svenska bibliotek.

Hon är en anlitad föreläsare och nu är hon här:                    

Möt Soheila Fors


Försoningen 120 stygn senare

BereteEn lördag i slutet av april 2012 gick Berete som vanligt till arbetet som stödpedagog på ett boende för unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Hennes arbetspass började halv tre och planen var att hon skulle komma hem igen vid elvatiden på kvällen. Men livet ville något annat!

En stark och inspirerande föreläsning som handlar om Beretes väg tillbaka till glädjen och tilliten efter att ha varit utsatt för ett brutalt mordförsök, endast några millimeter från döden.  Berete har skrivit boken ”Försoningen 120 stygn senare”. www.reconcilegoteborg.com

Läsaren får följa hennes väg från det att hon blivit svårt knivhuggen med livshotande skador som följd och total hjälplöshet till att två år senare vara helt fri från både själsligt och fysiskt lidande.

Berete Rubin


Relationsteorin

malteOm mänskliga möten där relationen ibland är det enda verktyget för utveckling. Om att våga visa öppenhet och sårbarhet som en grogrund för att bygga relationer över gränser.

Föreläsningen tar komiska och eftertänksamma grepp på de mekanismer som är med och styr hur en relation skapas, bibehålls och förstärks.

Delar av förställningen: Kärlekens fem språk (gåvor, tid, fysisk närhet, tjänster, beröm)
Alla är vi lite skadade – sång med stor publikintegration
Lär känna varandra genom att sänka garden
Örters betydelse för god kommunikation
Att bli pappa till ett multihandikappat barn

Mathias Malte Hallquist


Parallella föreläsningar

1. Handtag, famntag, klapp eller kyss

Gunilla MGunilla Matheny presenterar olika infallsvinklar kring ämnet
närhet, ömhet och sexualitet och de utmaningar som kan uppstå när sjukdom eller funktionsnedsättning får en påverkan för människors livsvillkor.

Gunilla Matheny, arbetat med anhörigfrågor sedan 1994, distriktssköterska, pedagog och konstterapeut.


2. Anhörigstöd till föräldrar som har vuxna söner och döttrar med funktionsnedsättning

bracke_webbBräcke diakonis projekt Delaktighet och stöd har tillsammans med bl.a. Anhörigas Riksförbund tagit fram ett studiecirkelmaterial som har rönt stor uppmärksamhet. Efter flera framgångsrika pilotgrupper skall nu studiecirkeln lanseras i hela Sverige. På anhörigriksdagen blir det en officiell release riktad till dig som möter denna målgrupp.

Vi kommer att berätta om studiecirkelns upplägg och syfte samt vilka verktyg man kan använda för att hantera den oro som många av dessa föräldrar upplever inför framtiden.      

delaktighetochstod 

Maria Blad, Katarina Harström, Birgitta Olofsson


3. Att vara anhörig – Att vara personal –
Vem blir vi i mötet med varandra?

Inga-Britt GDetta är en föreläsning för dej som är vårdpersonal, chef, biståndshandläggare m.fl, som möter den anhörige. Självklart är du som anhörig också välkommen.

Jag kommer här att berätta om ”Att möta och bli bemött”, dels som vårdpersonal, dels som anhörigvårdare. Eftersom min make var svårt sjuk under många år och jag också har arbetat i vården har jag upplevt båda sidorna.

Jag tar också upp etiska reflektioner i mötet med anhöriga t.ex. utsatthet, sårbarhet och respekt samt ger praktiska exempel på olika sätt att kommunicera och vad resultatet blir.

”Med vissa människor blir man den man inte vill vara”

Inga-Britt Gudmundsson


4. Brytpunktsamtal

brytpunkthalmstadVerktyget för att uppfatta kundens önskemål. Genom god kommunikation och hög kompetens skapas tydliga mål, där individens önskemål är i fokus. Resultatet är ökad trygghet, tillit och respekt för våra kunder och deras anhöriga.

Madeleine Klingberg och Annica Schöbel,
Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun.

 


5. Matglädje ger livskvalitet

Matglädje är lika viktigt för alla.

Matens näring, konsistens, utseende, lukt, smak, portionsstorlekar och variation betyder mycket för vår upplevelse av måltiderna, som skall vara en av dagens höjdpunkter.

Anette Andersson, Findus Special Foods


6. Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

sdc_logga_webb_72dpiDet är namnet på Svenskt Demenscentrums nya utbildningssatsning som består av handbok, webbutbildning, anhörigskrift och mobilappar. Detta utbildningspaket är resultatet av ett regeringsuppdrag och handlar om att lyfta fram god omvårdnad och att ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg som förebygger och hanterar svåra situationer.

Beskrivning av Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum (SDC) är ett nationellt kompetenscentrum för demensfrågor och vår verksamhet finansieras av Socialdepartementet. Vi arbetar med att samla och sprida information och kunskap inom demensområdet. SDC arbetar aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.


7.Tillsammans syns och hörs vi i Hultsfreds kommun – Lite bättre varje dag

Hultfred_logo_blO-300pxPolitiskt stöd och samverkan mellan myndighet, anhörigstöd, anhörigförening och frivilligverksamhet i Hultsfred. En förväntad effekt av samverkan är att summan ger mer än delarna var för sig.

Elsie Jönsson, Valter Petersson Anhörigföreningen, Ing-Marie Lindqvist, Annica Laneborg Anhörigstödet, Gunilla Olsson verksamhetschef myndighet anhörigstöd/Frisam och Per-Inge Petersson ordf. socialnämden.


8. Egen styrka

kerstinalm  ceciliabruzewitzOm inre och yttre stressorer i ett extra utmanande föräldraskap. Svaren på frågorna kommer från föräldrarna själva som besvarat projektets omfattande enkätundersökning och deltagit i fokusgrupper och enskilda djupintervjuer i projektets regi. Under seminariet introduceras nya metodmaterial som är kraftfulla verktyg i mötet med föräldragruppen.

Syftet är att förse professionen och förbundets lokalföreningar med redskap som kan minska den stress som många föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd upplever.

Cecilia Brusewitz, Kerstin Alm från Riksförbundet Attentions

arvsfondsprojekt Egen styrka


9. När man tvingas att bli en spindel i nätet

Carolina MattsenAllt ändrades dagen då han rullade in på operationssalen i Lund. Jag var naiv och ville inte se allvaret med operationen eller hur svår den faktiskt var. Jag ville inte se, inte höra, inte inse att detta kunde förändra våra liv till det sämre.

Jag förstår nu att det var ett sätt att skydda mig själv, skydda min familj och min liv. Men jag blev snart varse att livet aldrig mer skulle bli sig likt.

Carolina Mattsén, anhörig


10. Hjälpmedel genom hela livet

abilia_logo_s

Rätt hjälpmedel i rätt tid genom hela livet för att få en väl fungerande vardag.

Peter Jinert, Konsulent Abilia


11. Det är aldrig för sent …

En kort presentation av mig som anhörigvårdare och min närstående, Hans. Han är idag 86 år och har levt med Alzheimerdiagnos sedan 2008. Efter att ha varit på väg att tappa såväl tal som social kompetens har han fått personlig träning 3 gånger/vecka under drygt två år och har fått tillbaka sin livsglädje och sin förmåga att kommunicera och ta vara på dagen.
Nina Nordin, undersköterska och personlig tränare kommer att berätta om sin väg mot specialintresset för att träna äldre och/eller dementa personer. Kort information om aktuell forskning kring nyttan av motion för äldre och för dementa.

Efter att ha beskrivit våra fokusområden för den träning som Hans skulle få kommer hon att visa delar av programmet med hjälp av någon frivillig ur publiken. Vi kommer att använda oss av bilder från Hans regelbundna träning. Utvärdering av våra målsättningar varefter vi hoppas ha lite tid över för att svara på era frågor.

Nina Nordin, personlig tränare , Aina Granath, anhörigvårdare


12. Stressa mindre, Sov bättre och Lev längre

christer_thernfrid_webbDagens samhälle präglas av en ständig jakt på tid för
att få ihop tillvarons alla måsten. Att vara anhörig eller vårdare av individer som drabbats av sjukdom eller handikapp innebär ofta en extra belastning i vardagen som stressar den drabbade såväl fysiskt som psykiskt.

Både som anhörig, vårdare eller vårdtagare är det dessutom lätt att drabbas av bekymmer, oro och ångest vilket leder till ytterligare stresspåverkan som påverkar både sömn och livskvalitet på ett negativt sätt. Föreläsningen tar upp sömnens funktion och reglering i hjärnan, hur sömnen ser ut genom livet och varför vi behöver sova, både på kort och lång sikt. I föredraget får vi lära oss hur sömnen ser ut när vi inte kan sova ordentligt och hur detta påverkar vår fysiska och mentala funktion. Kroppsliga och psykiska orsaker till sömnproblem beskrivs som sömnsjukdomar och deras behandlingsformer. Föreläsningen förklarar även stressbegreppet och belyser kopplingen mellan stress och dålig sömn och hur stress i olika former påverkar vår hälsa och sömnkvalitet. I föredraget ges förslag på olika strategier för att undvika att kroppen utsätts för kraftig stresspåverkan samt behandlingsalternativ när ett kroniskt stresstillstånd manifesterats. Avslutningsvis förklaras betydelsen av bra sömnhygien genom grundläggande råd för en god sovmiljö, positiva omgivningsfaktorer och ett friskt och hälsosamt liv..

Christer Thernfrid, leg.läkare, specialist i klinisk neurofysiologi och inriktad på preventiv medicin, sömnens funktion och sömnstörningar samt kopplingen till stress och stressrelaterad sjukdom.


13. Mias resa – nutid möter dåtid

Animerad film med äldre. Ett filmprojekt som började hösten 2014 med ett 15 tal seniorer från Värnamo kommun. Animatör och projektledare var Stanislaw Przybylski, Region Jönköpings Län. Seniorerna skapade allt från manus, dockor, kulisser, musik, röster till alla rollkaraktärer till en färdig film. Ett fantastiskt projekt med mycket glädje och entusiasm från deltagarna. Ingen av seniorerna hade tidigare någon erfarenhet av att göra animerad film, alla var nybörjare, vilket svetsade samman gruppen på ett fantastiskt sätt. Filmen hade stor galapremiär i Gummifabriken den 19 november 2015. Tanken är nu att vi ska komma ut och visa animationsfilmen, Mias resa – nutid möter dåtid på olika träffpunkter, särskilt boende, skolor mm.

Lisa Sandqvist, Gruppledare, dagverksamhet SoL, Värnamo kommun, Omsorgsförvaltningen


14. Anhöriga genom rörelse

mansoannikaVi kan aldrig förlora!…..eller? Jo, självklart förlorar vi…
Vi förlorar varje dag; tid, möjligheter, kraft och framtidstro…ibland!

För att orka en tung vardag som anhöriga har vi valt att fokusera på möjligheter även vid förluster och i motgångar. Vi försöker se det stora i det lilla, känna delaktighet i mångfalden, skapa möjligheter i det till synes omöjliga och hitta nya vägar. Under Anhörigåret 2015 har vi varit med och lyft anhörigfrågor genom rörelse, bild och musik.Vi ligger bakom Anhöriglåten och videon ”Vi kan aldrig förlora”. Det ska vi berätta om.

Annika och Måns


15. Diagnos = Sjukdomsvinster?

Hur förändras en familj när en vuxen drabbas av kronisk sjukdom mitt i livet. I vårt fall resulterade det i 3 diagnoser, MS, LVU-vård och en rejäl utmattningsdepression. Berättelsen om vår resa, det är inte säkert att det blir nattsvart av ovanstående diagnoser utan det kan komma något gott utav det också.

Olof Hedberg


16. Omsorgens pris i åtstramningstid:
döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar

Ulmanen_Petra_1_Vad betyder det för äldres döttrar och söner att äldreomsorgen har minskat ända sedan 1980 och att var fjärde plats i äldreboende har försvunnit sedan år 2000?

Har anhörigomsorgen ökat och hur påverkas omsorgsgivarnas liv, framförallt deras arbetsliv? Hur vanligt är det med psykiska påfrestningar, svårigheter att fokusera på arbetet eller att gå ner i arbetstid till följd av omsorgsgivandet? Petra Ulmanen berättar utifrån sin nya avhandling Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv.

Petra Ulmanen, forskare, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet


17. Anhörig – aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd

Beth_webbEn populärvetenskaplig sammanfattning av min avhandling. Det är väl forskat och känt hur det är att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom, men det finns betydligt färre studier om anhörigas börda när det gäller personer med depressionsdiagnos.

Vi vet idag att depression är ett vanligare tillstånd bland äldre än demenssjukdomar. Det är inte minst därför viktigt att personal inom vård och omsorg uppmärksammar även denna grupp av anhöriga. Och samhället måste skaffa mer kunskap om dem överhuvudtaget.

Beth Dahlrup, demenssköterska


18. Försäkringskassan informerar om aktuella frågor inom funktionshindersområdet

forsakringskassans_logotyp

Therese Karlberg, verksamhetschef Försäkringskassan


19. Anhörigperspektivet en kvalitetsfråga!?

Socialstyrelsen_webbKan ett gemensamt språk stärka individens och anhörigas upplevelse av delaktighet i handläggningen, genomförandet och uppföljningen? Socialstyrelsen berättar om Individens behov i centrum, IBIC ett stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF som gemensamt språk.

Ann-Kristin Granberg, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för regeringens uppdrag att utveckla IBIC där stöd för samtal med anhöriga ingår.


20. Vart är vi på väg eller vart vill vi komma?!

image297Tankar om morgondagens anhörigomsorg och anhörigstöd.

Lennarth Johansson, Forskningsledare Äldrecentrum, Stockholm

 

 


Utställare

Klicka på logotypen för att komma till utställarens hemsida.

Anhorigas_Riksforbund_logo_webb

 

 

Arrangörer av Anhörigriksdagen


zafe_webb

 

 

 


Nordstrom_Logo (3)

 

 

 

 


frosunda_webb

 

 

 


dammsdal-logotyp

 

 

 

 

 

 

 


logoattendo

 

 


Alleato_webb

 

 

 


abilia_logo_s

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer moderna hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar inom områdena Kommunikation, Kognition och Omgivningskontroll & Larm. Vi har funnits i över 40 år och hos våra drygt 100 medarbetare finns en bred kompetens som täcker in hjälpmedelsområdet, allt från rehabiliteringsingenjörer och tekniker till specialpedagoger, arbetsterapeuter och logopeder. Vi samarbetar med brukare, hjälpmedelscentraler, brukarorganisationer och olika kompetensmiljöer. Genom vår närvaro i hela Skandinavien och genom våra utländska distributörer samlar vi på oss värdefull kompetens som kan användas över landsgränserna. Namnet Abilia kommer från det engelska ordet ”ability” som betyder förmåga. Genom att ge möjlighet att öka sin egen förmåga önskar vi ge alla oavsett funktionsnedsättning möjlighet till ökad förmåga, självständighet och trygghet i vardagen.


nka_logo_cmyk_sv_tagline_webb

 

 

 

 


 

sarnmark Särnmark – Personlig Assistans

Särnmark grundades redan 1992 av Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm. Det gör oss till en av de äldsta assistansanordnarna i Sverige, med över 20 års erfarenhet. Särnmarks assistansverksamhet kom till utifrån Mikaels egna erfarenheter som funktionsnedsatt och hans vilja till förbättring. Mikael och Cecilia är fortfarande ägare och starkt intressepolitiskt engagerade i verksamheten. Särnmark erbjuder assistansmodeller som är anpassade efter din önskan av delaktighet i din assistans.


tena_webb

 

 

 


HSA_logotype Personlig assistans med personlig arbetsledning

Personlig arbetsledning är grunden i vårt arbetssätt. Som stöd för uppdraget finns administrativ personal inom t.ex. arbetsgivarfrågor, LSS-frågor, löneutbetalningar och ekonomi. Vi tar fullt arbetsgivaransvar, har goda rutiner för assistansersättningen och löneutbetalningar, ett ambitiöst arbetsmiljöarbete och dokumentations- och kvalitetsrutiner.


rgb_liten_anhorigprojektet-300x139

 

 

 


liggande_gif_svart

 

 

 


logo_200px_300dpi

 

 

 

 


vardaga_webb

 

 


tunstall_webb

 

 

 


 

hudd_logo_fyrf_sve

Huddinge är en stor och växande Stockholmskommun med 6 500 medarbetare och 105 000 invånare. I Huddinge kommun arbetar vi för att skapa ett hållbart samhälle, där natur, teknik och god service samspelar. Vår socialtjänst utgår från varje individs egna resurser och möjligheter, och arbetar utifrån en tro på människans förmåga, vilja och ansvar att styra sitt eget liv.

www.anhorighuddinge.se

 


Posifon logo

 

 

 


vagava11

 

 

 


sdc_logga_webb_72dpi

Svenskt Demenscentrum (SDC) är ett nationellt kompetenscentrum för demensfrågor. SDC arbetar med att samla och sprida information och kunskap och arbetar aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.
SDC är en resurs för vårdpersonal, arbetsledare, beslutsfattare och andra som på olika sätt arbetar med demensfrågor. En lika viktig målgrupp är de som är drabbade av demenssjukdom, direkt eller som närstående.


1203_logo

 

 

 


 

novumassistansab

 

 

 


MoveWalk_KP_CMYK

Move & Walk – Konduktiv Pedagogik för barn, ungdomar och vuxna med neurologiska funktionsnedsättningar.

Konduktiv Pedagogik (KP) innebär ett aktivt lärande som parallellt utvecklar motoriska, kognitiva, kommunikativa och sociala funktioner och färdigheter.
KP går som en röd tråd genom Move & Walks olika verksamheter; Re/habilitering, Personlig assistans, Särskola och Daglig verksamhet. Läs mer på http://www.movewalk.se/ eller kontakta oss för mer information.
Tel: 031-55 84 20
E-post: info@movewalk.se


findus

 

 

 

Matglädje ger livskvalitet


Autism och asperger förbundet

Autism- och Aspergerförbundet sprider kunskap, arbetar med intressepolitik och opinionsbildning och ger information och juridiska råd till medlemmar.

Att uppvakta politiker i riksdagen, skriva en debattartikel eller ett remissvar på en statlig utredning – det är några olika sätt som Autism- och Aspergerförbundet använder i arbetet för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Ibland gör vi det ensamma, ibland tillsammans med andra när vi kan vinna i styrka genom att flera argumenterar för samma sak. Informella kontakter med handläggare på departement och myndigheter, liksom med politiker och journalister är också en del av arbetet.